Gringo vill tala med brytning yao
En blatte från Arabdalen i Hässelby och fjorton Suidier till, håller på att uppdatera bilden av svenskhet. Gänget kallar sig den tredje vägen för alla som inte vill välja mellan invandrare och svenskar. Utan en nutida svenskhet där alla svenska medborgare är inkluderade utan att behöva anpassa sig till den gamla svenskheten. Deras enda redskap är Gringo som alternativ till den klassiska ”integrationsjournalistiken”.
– Som en motbild mot den negativa mediabilden startade jag Gringo. Idag pratar vi om svenskhet. Vi behöver öppna våra ögon och våga fråga hur vi ser på varandra, vem som svensk är och hur en svensk ser ut. Vilka möjligheter finns att göra svenskheten lite större och bredare, utan att förlora t.ex. midsommar, små grodorna och andra fina svenska traditioner, säger Zanyar Adami chefsredaktör på tidningen Gringo Grande. Ett förortsforum som startades för snart ett och ett halvt år sedan.
Chefredaktören tror att det är dags för journalistkåren att ta ett steg ned från sin piedestal och lyssna på förorternas röst som talar med brytning yao!
Metro International S. A.
Med hjälp av gratistidningen Metro som ägs av Metro International S. A. och chefredaktören Sakari Pitkänen i spetsen, har Gringo lyckats skaka om svenska journalistiken. Ett uppdrag som den offentliga integrationsjournalistiken har misslyckats med under mer än ett halvt sekel.
– Vi är kapitalister. Vi märkte vitsen hos de här ungdomarna, lite fortare än de andra gör. Tidningens policy ligger i att, ju mer annonser tidningen får, desto mer pengar tjänar vi, säger Metro chefredaktören Sakari Pitkänen.
Det är konsten att välja rätt och våga satsa på den inre förmågan. Zanyar Adami har valt Gringo för att nyansera bilden av den mediabild som förmedlas om förorten.
– Efter ett tag märkte jag, hur vi blev lurade på något sätt. När vi bara valde att jobba och jobba i någon pizzeria och sedan köpa sin Mersa. Sådant snack hade vi bland mina kompisar. Jag kände mig, fan jag ska inte leva upp till mina förväntningar.
– Efter ett tag visste jag att folk är olika och det som finns är bara strukturer och jag kan göra vad jag vill. Jag kan vara blatte och svensk samtidigt. Ju mer jag tänkte desto mer såg jag medias roll i identitetsskapandet och i självbilden.
Hur långt har Gringo som en motbild kommit fram i de segregerade områdena?
– Vi har bara börjat egentligen. Det har gått väldigt fort och vi har fått ett stort genomslag. Men en lång siktig tanke har vi. Och det här är första steget. Tidningen Gringo som har fått mest uppmärksamhet, är bara en del av det vi gör. Vi jobbar inte bara med media och journalistiken, utan vi jobbar med kultur, utbildning och vi ska börja jobba med politiken, säger Zanyar Adami i en special intervju med integrationsbladet.
Har ni startat någon förening eller ett företag som ligger bakom Gringo?
– Vi är ett företag som heter Adami Media som producerar Gringo. Och Gringo är konceptet, tankesättet och filosofin bakom allt detta.
Vem ligger bakom detta?
– Jag som tog initiativet och samlade duktiga människor för att utveckla detta tankesätt. Vi är ett gäng på femton personer. Vi är åtta anställda som jobbar heltid. Vi ser ut som ett väldigt långt projekt, och vi har fått en väldigt bra start.
Hur långt har ni kommit fram i de segregerade områdena?
– Där har vi mycket att jobba med. Det finns en grupp där som inte ens läser eller hänger alls med media. Och detta är en riktig utmaning för oss. Men är det någon tidning som de plockar upp och läser, så är det Gringo. Vi vet att Gringo är hittills okänd för en del människor, men också finns det många som känner till oss.
Gringo håller på att nyansera bilden på invandrare, särskilt i förorterna. Frågan är hur långt har ni kommit med detta uppdrag?
– Vi har lyckats att sätta igång en intern debatt inom journalistkåren. Att vi får priser och blir nominerade, är en bekräftelse på saken. Vi är ingen lösning egentligen, utan vi är en ständig påminnelse om att någonting måste göras. Vi försöker nyansera bilden och ge den nyanserade bilden i alla medier. Vi har inte ett självändamål att finnas kvar, utan vi finns så länge det känns att vi behövs.
Du brukar skriva hårda ord om de traditionella och klassiska svenska journalisterna, samtidigt får du stora journalistpriser av dem, varför?
– (Skrattande), jag tror att de har dåligt samvete, eftersom de själva vet att de faktiskt gör fel någonstans. Men samtidigt som jag skriver hårda ord, så skriver jag också att det här är omedvetet och att ingen som medvetet vill göra det här. Jag tror att de har tagit kritiken till sig genom att ge sådana priser som ett sätt att visa att det som du skriver är viktigt. Och detta känns som en seger.
Beror det inte på kunskapsluckor eller brist på kunskap?
– Jo, och att öka kunskap och information är vårt riktiga mål.
TCO vill förbättra
I inledningen av det journalistseminarium som anordnades av TCO, Integrationsverket och Gringo i Stockholm, avslöjade TCO: s ordförande Sture Nordh att: Zanyar Adami och hans Gringo har nominerats idag till stora journalistpriset, som Årets nykomling. En glad nyhet som tyder på att; tidningen är på väg åt rätt håll.
– Shit, vilken galen vecka det varit, var Gringos chefredaktör Zanyar Adamis spontana reaktion.
Sedan började Sture Nordh förklara med en Sifo- undersökningsbok i handen, hur media påverkar förorternas bild och jobbmöjligheter. En undersökning som är genomförd bland boende i Rinkeby, Rosengård och Hjällbo.
– Vi tar rösterna från de boende i förorten på stort allvar. Nästan hälften av de tusen personer som tillfrågades svarar negativt eller mycket negativt, som svar på frågan, hur de tycker att media beskriver förorten där de bor, säger TCO ordförande Sture Nordh.
Diskussionen om frågan, hur du tror att media påverkar integrationen i Sverige, uppväckte en djup diskussion bland alla närvarande. Särskilt journalister med invandrar bakgrund.
– Sverige är inte vad det var för femtio år sedan. Men trots allt detta har vi inte lyckats att skapa den mentala omställning som vi behöver. Mediabilden om blatte har blivit värre nu, än tio eller femton år tillbaka. Det har blivit mer Ok att använda uttrycket invandrare och relatera invandrare till våld och kriminalitet, säger Fatima Doubakli, Centrum mot Rasism, som svar på frågan om, bilden på invandrare i förorterna har blivit bättre eller sämre.
SVT och SR Sverige pratar om mångfalden
Björn Häger från SR Sverige pratade om, hur vi kan förbättra journalistiken genom rekrytering och genom bättre samtal om mångfald på redaktionerna.
– Mellan 1930 och 1990, blev Sverige ett mångkulturellt land. Men fortfarande har vi svårt att värdera kompetensen. Vi måste våga umgås och riva de osynliga murarna mellan oss och invandrare som bor på andra sidan, säger Björn Häger, SR Sverige.
Med Nur Tutal journalist på SVT och Anna Levin forskare på Göteborgs universitet, fortsatte diskussionen om rekryteringen.
– Trots den förnekelse som dominerar, är det viktigt att rekrytera folk från förorterna. De strukturer som finns är beroende av den tradition som finns på redaktionen. Vi måste våga rekrytera invandrare mer än bara i integrationsfrågor, säger journalisten Nur Tutal.
– Journalister med invandrarbakgrund som skriver om invandrarfrågor, får mer respekt, därför väljer många att jobba med sina tidningar, underströk Nur Tutal.
Avrundning och framåtblick
Brist på viljan att studera journalistiken hos ungdomar med invandrarbakgrund, var en allvarlig fråga som diskuterades reellt. Tanken om en bättre mediabild har behov av flera journalister med invandrarbakgrund.
– Det är viktigt att framgångsrika journalister som t.ex. Zanyar och andra, besöker gymnasieskolor och förklarar hur viktigt är att vara journalist i Sverige. Ett sätt att övertyga ungdomar att satsa på journalistskolorna, säger forskaren Anna Levin och instämmer i förslaget från Björn Häger.
Tror ni att media bilden av förorten snart kommer att bli bättre? Var sista fråga som moderatorn riktade till panelen;
– Om några år, kanske, säger journalisten Nur Tutal.
- Ett bra steg på väg, förklarar forskaren Anna Levin.
– Jo, det blir bättre, säger Björn Häger.
Slutligen sammanfattade generaldirektör Andreas Carlgren hela dagen genom att blicka framåt och säga att:
– Jag tror att det är en viktig insikt, att vi låter bli och utmåla varandra som den andre och ha väldigt mycket fördomar. Fördomar som så småningom växer eftersom vi alla bär om vi erkänner det, då blir det mycket lättare att attackera de strukturer som småningom bildas.
– Det är ett faktum att den svenska eliten som gäller inte bara mediaeliten, utan att det också gäller näringslivetseliten. Det gäller den politiska eliten och i högsta grad generaldirektörer. Generellt hos de som man kan kalla svensk elit, har mycket liten egen erfarenhet av den segregerade gruppen.
– Man måste förklara varför invandrare beter sig som invandrare, men inte varför jag själv beter mig som en svensk.
|
