Roterande glob

Kultur

Linköpings kommun

Tillbaka till förstasida
Ledare
Intervju
Ungdomssida
Kultur
Samhlle
Seminarium
Redaktion

SLÖJFRÅGAN UNDER LUPP

Riksdags partier är numera splittrade i frågan huruvida rätten att bära huvudduk ska begränsas på liknande sätt i Sverige som den franska regeringen vill göra. Och varje parti har inte tagit slutlig och tydlig ställning i frågan. Budskapet är oerhört dunkelt för varje ny svensk. Trots att svenska partier i majoriteten är enhälligt eniga om att begränsa användandet av slöjan (Hijab), i offentliga skolor. Men frågan är, hur och när?
I Sverige som ett sekulariserat samhälle brukar man ta ställning till religionen när man är vuxen. Men religionen tolkas på helt annat sätt hos utländska traditioner och kulturer. Därför blir det vanligt också att man ser slöjor på små flickorna.

Sveriges Riksdagen
Sveriges Riksdagen

INGA HALVMESYRS PÅBUD
Tiden har kommit för en påtvingad lösning i det mångkulturella Sverige. Därför är det nu viktigt att politikerna och opinionsbildare agerar kraftfullt. De gynnsamma villkor som möjliggör lagens dominans, bör förstärkas. Den demokratiska processen bör underlätta en sådan tanke, där riksdagen och regeringen tar sitt ansvar.

”Människovärdet och demokratin kan inte försvaras med tystnad. Människovärdet och demokratin kan inte försvaras med passivitet”. Så talade statsminister Göran Persson i januari 2001 vid Stockholms Internationella Forum.
Här häpnar man över frånvaron av riksdagsdebatt om religionens roll i Sverige. En så storskallig fråga som skapar sådana dissonanser, bör diskuteras på riksdagens ledamöter, och icke i skolverket som politikerna förväntar sig.

I ”reportaget” ett tv- program säger Mona Sahlin onsdagen den 24 januari att:
”Varje religion måste anpassa sig till det svenska samhället.” Medan hon i DN, uttrycker sig på följande sätt:
- Jag tror att effekterna av ett förbud skulle bli att kvinnliga troende muslimer stängs ute ur samhället, säger integrationsminister Mona Sahlin.
- Är det vi västerlänningar som bäst avgör vad som symboliserar förtryck och inte? Vi kan säga att slöja är en symbol för kvinnoförtryck, andra anser kanske att silikonbröst är det, adderar hon.

FÖLJANDE ÄR CITAT UR SAMMA ARTIKEL:
- Jag är rädd för att det har skett en förskjutning i debatten där man betonar problem med invandringen snarare än möjligheter, säger socialdemokraternas partisekreterare Lars Stjernkvist.
- Svensk kultur och svensk hövlighet säger att man tar av sig huvudbonader i till exempel klassrum. Jag tycker att Skolverket borde rekommendera skolorna att inte tillåta huvudbonader på lektionerna. Sedan kan det finnas vissa friskolor som har en annan linje och det får man ha respekt för, säger riksdagens vice talman Per Westerberg (m).
- Jag har en bekant som arbetar på en förskola för invandrarbarn. Där finns det små flickor som bär slöja. Det finns föräldrar som lever kvar i gamla kulturer som inte ens är vanliga i hemländerna, för inte heller där har man slöjor på små barn. Här finns en koppling till hedersmordsproblematiken, säger Moderata riksdagsledamoten Hillevi Engström (m). Hillevi har inte tagit slutlig ställning, men tycker att det är viktigt att debattera ett förbud för barn under 16 år att bära huvudduk.

- Min grundinställning är att flickor under 16 år inte ska bära slöja. Barn ska fostras till fria människor som får ta ställning till religionen när de blir vuxna. Men jag ser ett stort problem med ett förbud så länge vi har religiösa privatskolor. Förbjuds slöjor på barn finns risken att de här flickorna sätts i religiösa skolor i stället, säger vänsterpartisten Inger Stark.(V), ordförande i jämställdhetsrådet i Stockholm
- Min egen uppfattning är att man ska vara väldigt försiktig med förbud. Det är viktigt att vi inte hamnar i den rasistiska fällan, enligt partisekreterare Pernilla Zethraeus

-Jag tycker det är naturligt att barn i grundskolan inte bär slöja. Den markerar att flickan är en sexuell varelse som klär sig för att inte väcka känslor hos män. Så kan man inte se på barn, säger riksdagsledamoten Nyamko Sabuni.
- Jag tycker inte att vi ska ha religiösa symboler i skolan överhuvud taget. Skolan ska vara en fristad från det sekteristiska tänkande som blir allt vanligare i samhället. Och det borde gälla alla skolor, även friskolor, säger riksdagsledamoten Eva Flyborg (fp).
Partiets gruppledare i riksdagen, Bo Könberg, anser däremot inte att det går ihop med liberalismen att förbjuda bärande av religiösa symboler.

Kristdemokraten Sven Brus, riksdagsledamot, tror att ett förbud skulle öka klyftorna i samhället.
- Ett förbud skulle sannolikt upplevas som ytterligare en anledning att sluta sig, säger han.
Centerpartistiska riksdagsledamoten Birgitta Carlsson har kommit till samma slutsats.
- Jag tror att ett förbud på sikt kan öka främlingsfientligheten.
Miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand tycker att alla människors rätt att klä sig som de vill ska bejakas, inte förbjudas. Men också i miljöpartiet finns delade meningar.

av: Oschana Nissan

Kultur arkiv

Slöjfrågan under lupp
I Sverige som ett sekulariserat samhälle brukar man ta ställning till religionen när man är vuxen. Men religionen tolkas på helt annat sätt hos utländska traditioner och kulturer. Därför blir det vanligt också att man ser slöjor på små flickorna.

Om Ramadhan
Jag kallar ramadan den muslimska fastemånaden kärleksmånad. Folk brukar kalla den multipla öknamn. Alla namn är rätt förutom det som kallas för hungermånad.

Nawroz kallas vårdag-jämning "NYTT ÅR" som inträffar omkring den 21 mars, i den Persiska och Kurdiska almanackan.
Denna urgamla tradition förklarar människans längtan efter en ljusare framtid. Den ljusa årstid som födas ur vinterns mörka och kyliga dagar.

ARABISK KALLIGRAFI BLOMSTRAR PÅ ArDaKo
Personer med fysiska funktionshinder, förvärvade eller medfödda, har nya chanser att pröva datorbaserat arbete inom kontor, administration, layout, med mera inom ArDaKo:s (Arbete, Data, Kontor) verksamhet i Linköpings kommun. Målet är att ArDaKo ska vara ett stadigt steg mot arbete, studier eller annan sysselsättning för att bryta en social isolering.

Valborgsmässoafton 2003
Som tradition var kommunstyrelse ordförande Lena Micko på plats. Allt hon önskade i sitt Vårtal var strävan efter fler sådana möten och arrangemang. Inte minst för ett bättre och varmare samhälle i Linköping.

Det våras i Skäggetorp
Mer än tusen åskådare med olika etniska, religiösa och politiska bakgrunder var på plats. Deltagarna lyssnade och dansade som väntat i år också all nya melodiska folkvisor på arabiska i det mångkulturella samhället.

©2001 Integrationsbladet  |  Ansvarig utgivare: Anders Lindkvist | Redaktör: Oschana Nissan
Telefon: 013- 26 32 31  |  Adress: Kommunledningskontoret   Storgatan 6   581 81  Linköping