Roterande glob

Kultur

Linköpings kommun

Tillbaka till förstasida
Ledare
Intervju
Ungdomssida
Kultur
Samhlle
Seminarium
Redaktion

070125


Frimurarordens mysterium är över

För fem år sedan, var det omöjligt att göra en utställning om frimureriet i Linköping. Trots att frimurarna har funnits i Linköping sedan 1807, då S: t Johanneslogen S: t Jacob bildades. I Stockholm har frimureriet funnits sedan 1735. På stadsbiblioteket har S: t Johanneslogen S: t Jacob en utställning till den 20: e januari.
- I Linköping, grundades logen 1807. Den som var den drivande kraften bakom idén, var Israel Lagerfelds. De forskare som då fanns, kom till logen för att diskutera inte bara byggteknik, utan också hur man bygger människor. Det blev mer diskussion kring det andliga byggandet och mindre om det praktiska byggandet, säger logens första arkivarie Jan Grenerfors som bevakar utställningen på Stadsbiblioteket.



Frimureriet i Riksdagen
Den första privatlogen var Greve Wrede - Sparres, som genomförde den första receptionen i Stenbockiska palatset på Riddarholmen. Det betyder att idén kom till Sverige med hjälp av adeln.
- Idén kom till Sverige via adelsmän och kyrkan. I Sverige byggde Logen på kristen grund från början. Då tog man inte med vare sig judar eller muslimer. Idag så finns fortfarande många som är ättlingar till Svenska adelsmän.
Svenska Frimurare Orden är en självständig sammanslutning som inte är underordnad någon annan frimurarmyndighet. Avsikten var att deklarera Ordens förhållande till kristen tro och etik, och anpassa den första receptionen till svenska traditioner. Någon internationell frimurerisk paraplyorganisation finns fortfarande inte.
- På denna punkt skiljer sig den svenska frimurare Orden från flera andra ordenssällskap och från det internationella frimureriet. I England och Paris hade också frimureriet flera medlemmar med judiskt och muslimskt påbrå. Här i Sverige vilar frimureriet bara på kristen grund, och har vi inga judar eller muslimer med oss, understryker Jan Grenerfors.
Men varför skrivs att frimurarna i Sverige var en blandning mellan den Egyptiska kulturen och den västerländska kulturen då?

- Det är ett sätt att försöka beskriva den svenska frimurare Orden som en del av västerländska kulturen. Och var kommer den västerländska kulturen ifrån? Säkert att den har sin vagga i Mellersta Östern. Våra grunder ligger i västerländsk kultur, där fann också egyptisk kultur, den gamla Grekiska kulturen och många andra därtill.

De över två hundra år gamla ritualerna i den svenska frimurare Orden bygger på en syn som återspeglar det århundrade som frimureriet föddes. Där frågan om jämställdhet mellan män och kvinnor, inte var en självklarhet. Därför blev det svårt att acceptera kvinnan som en del i det hemlighetsfulla ordenssällskapet.
- När frimureriet kom till Stockholm 1735, var det svårt att acceptera kvinnan som medlem i den svenska frimurare Orden, som strävar efter att främja goda egenskaper som tolerans, respekt mm hos människor.
Men ska ni fortsätta att inte acceptera kvinnor i den svenska frimurare Orden?
- Jo, vi ska fortsätta, men det finns andra organisationer som kvinnan får vara med.

Myten bakom hemligheterna
"I Sverige infördes och utvecklades frimureriet under 1700-talet. Det kom att präglas av den religionssyn som var förhärskande i dåtidens samhälle. Mycket av Ordens symbolik hämtar därför sina förebilder från Bibeln. Ritualerna använder sig av bibliska bilder och skeenden", står det i stadgan, under rubriken, Frimureri på kristen grund.
Ovannämnd paragraf visar att den svenska frimurare orden, fortfarande vilar på kristendomens moralreglar och principer. Där kristendom som andra monoteistiska religioner, judendom och islam besitter en känsla av överlägsenhet mot kvinnan. I Sverige var det otillåtet för en kvinna att stå på kyrkans altare för bara 48 år sedan. Det ger en trovärdig förklaring till det perspektiv som fortfarande dominerar i flera ortodoxa kyrkor och samfund i världen.
- Det tyder på att fortfarande finns någon kraft i de symboler och ritualer som spelar så viktig roll i frimureriet, därför är de hemliga.

Frimureriet går över etniska gränser
Svenska Frimurare Orden har lyckats överbrygga etniska och nationalistiska motsättningarna mellan olika folkgrupper. Just denna syn ligger bakom existensen av flera medlemmar med utländsk bakgrund som nu finns med.
- Mars 2002 blev jag medlem i Frimureriet i Linköping. I Libanon visste jag om Frimureriet och dess arbete. 1988 kom jag till Sverige och ett tag efteråt, blev jag egenföretagare, säger Jonny Charbachi via telefon till integrationsbladet.

- Min andra fadder i organisationen är också från Libanon, understryker Jonny som svar på tidningens fråga, om det finns någon annan medlem med invandrarbakgrund i organisationen.
Att bry sig om sina medbröder, är en principfråga som väckte uppmärksamheten hos flera medlemmar.
- Under de fyra år som jag har varit med, utvecklade jag mig reellt. Jag har skapat djupa kontakter, träffat sociala människor mm. Tillsammans är vi alla bröder, oavsett varifrån man kommer, säger Jonny Charbachi.
Blev du diskriminerad någon gång p.g.a. bakgrund, kultur eller något annat?
- Nej, vi är alla bröder och har människokärlek som princip i vårt arbete. Så varför ska jag bli diskriminerad. Så diskriminering existerar inte i organisation.



av: Oschana Nissan

Kultur arkiv

Slöjfrågan under lupp
I Sverige som ett sekulariserat samhälle brukar man ta ställning till religionen när man är vuxen. Men religionen tolkas på helt annat sätt hos utländska traditioner och kulturer. Därför blir det vanligt också att man ser slöjor på små flickorna.

Om Ramadhan
Jag kallar ramadan den muslimska fastemånaden kärleksmånad. Folk brukar kalla den multipla öknamn. Alla namn är rätt förutom det som kallas för hungermånad.

Nawroz kallas vårdag-jämning "NYTT ÅR" som inträffar omkring den 21 mars, i den Persiska och Kurdiska almanackan.
Denna urgamla tradition förklarar människans längtan efter en ljusare framtid. Den ljusa årstid som födas ur vinterns mörka och kyliga dagar.

ARABISK KALLIGRAFI BLOMSTRAR PÅ ArDaKo
Personer med fysiska funktionshinder, förvärvade eller medfödda, har nya chanser att pröva datorbaserat arbete inom kontor, administration, layout, med mera inom ArDaKo:s (Arbete, Data, Kontor) verksamhet i Linköpings kommun. Målet är att ArDaKo ska vara ett stadigt steg mot arbete, studier eller annan sysselsättning för att bryta en social isolering.

Valborgsmässoafton 2003
Som tradition var kommunstyrelse ordförande Lena Micko på plats. Allt hon önskade i sitt Vårtal var strävan efter fler sådana möten och arrangemang. Inte minst för ett bättre och varmare samhälle i Linköping.

Det våras i Skäggetorp
Mer än tusen åskådare med olika etniska, religiösa och politiska bakgrunder var på plats. Deltagarna lyssnade och dansade som väntat i år också all nya melodiska folkvisor på arabiska i det mångkulturella samhället.

©2001 Integrationsbladet  |  Ansvarig utgivare: Anders Lindkvist | Redaktör: Oschana Nissan
Telefon: 013- 26 32 31  |  Adress: Kommunledningskontoret   Storgatan 6   581 81  Linköping