Roterande glob

Kultur

Linköpings kommun

Tillbaka till förstasida
Ledare
Intervju
Ungdomssida
Kultur
Samhlle
Seminarium
Redaktion

051210

En offentlig moské kan absorbera fördomar

”En klar majoritet har en negativ uppfattning om den muslimska kulturen och muslimska värderingar. 6 av 10 avvisar att islam gett upphov till en imponerande kultur och nästan 8 av 10 anser att islam inte är förenlig med västvärlden. En mycket liten andel uppger en klart positiv uppfattning om muslimsk kultur”. Det visar Integrationsverkets rapport som presenteras av forskningsledaren José Alberto Diaz i DN den 25 oktober 2005.

I Linköping har vi tusentals muslimer från hela världen. Svenska muslimer med imamen Nouredine Moussaoui i spetsen vill nyansera bilden på islam i det västerländska medvetandet. Särskilt efter den elfte september 2001.

– I Linköpings kommun finns politiker som kämpar för att se till behov av muslimer. Men det finns också en hel del som vill marginalisera muslimer. Det är svagt av politikerna att inte ta på allvar de fyra tusen muslimer som finns i Linköping. Om politikerna vill integrera invandrare i det svenska samhället, så måste de tänka och satsa på dem, säger imamen i en särskild intervju till integrationsbladet.

Det ligger i politikernas uppdrag att göra sitt yttersta för att underlätta för varje medborgare att lyda vårt rättsväsen och vårt system.

– Vi tänker fråga kommunstyrelseordförande Lena Micko, om de möjligheter som finns för att få mark, där vi kan bygga ett kulturcentrum. Och vilken hjälp som muslimerna kan få för att bygga den utlovade moskén.

När inshallah kommer muslimernas dröm om en moské i Linköping att gå i uppfyllelse?
– Det kräver stora krafter och mycket arbete för att bygga en moské. Själv räknar jag med ungefär sex år till för att bygga en moské i Linköping.

Kommer den utlovade moskén att lösa den ”underjordiska” rörelsens problem som du beskriver i Corren i framtiden?
– Jag vill göra något för att muslimerna måste synas. Om moskéerna ligger under jorden, så vet man inte vad som händer och sker i de underjordiska församlingarna. Det är väldigt positivt för muslimer, även för den svenska integrationspolitiken att muslimerna kommer ut och finns på en officiell plats i det offentliga samhället. Om lokalen är offentlig, då hör man vad som säges eller görs där. Vi muslimer kommer från andra kulturer och har andra sätt att leva. Det demokratiska systemet t.ex. är något nytt för oss muslimer. Så kommer vi att lära oss, hur vi ska vara demokratiska i ett land som inte är muslimskt. Vi muslimer pratar väldigt mycket att det finns ett demokratiskt system i islam också, men vi inte har upplevt det.

I Linköping har vi shiamuslimer och sunnimuslimer (två trosinriktningar inom islam), hur kan du förena dem i samma moské?
– När jag gick med den förenade islamiska församlingen i Sverige1986 och blev vald som sekreterare, var tanken om att samla alla shia och sunni muslimer under ett tak min största vision.

Men har ni lyckats med detta uppdrag?
– Jo, jag har lyckats, själklart med hjälp av andra medlemmar. Jag ser inte något problem att ha shia och sunni muslimer i en moské. Detta var mitt förslag när vi grundade islamiska förbundet här i Linköping.

– Det här samspelet eller konflikten som finns bland muslimer är mer politisk än själva religionen. Vi som muslimer har en och samma bok, samma profet och samma sätt att leva, så varför ska vi inte vara tillsammans? En moské ska inte vara bara en moské, det blir ett kulturcentrum. Alla religiösa och icke religiösa kan träffas, oavsett om man är muslim ellericke muslim. I centrumet ska finnas en lokal där man ska be och andra lokaler för föreningsliv. Det kan vara t.ex. ett galleri för konstnärer.

Vi har fyra olika bönelokaler i Linköping, varför är det bara du som ställer upp och försöker nyansera bilden på islam i Linköping?
– Detta är ett stort problem för muslimerna. De är rädda för att komma ut i samhället. Alla minoriteter i Sverige har något problem med det svenska språket. Första steget för varje nykomling, bör vara att lära sig svenska.

Finansieringen?
Rykten om utländska finansiärer som ligger bakom byggandet av flera moskéer i Sverige och andra Europeiska länder har skapat överdrivna farhågor på kontinenten. Men frågan måste analyseras enligt de kommunala möjligheter som politikerna erbjuder varje medborgare som vill vara delaktig i det svenska samhället, och inte hamna i utanförskap med brist på kontakt och dialog.

Finns det något samband mellan moskéinvigningen i Göteborg den27 november och avslöjandet av dina planer kring en moské, redan färdig som modell i Corren dagen därpå?
– Nej, själva modellen var redan färdig 1999-2000. Muslimerna vet att det finns planer på att bygga den här moskén. I Göteborg började också planer på att bygga moskén redan under 80-talet.

Jo, men i Göteborg och Malmö t.ex. har ni mer muslimer och bättre kontakter med den muslimska världen?
– Nej, även vi har samma kontakter som i Göteborg med världen. Vi vet att i våra länder finns en kassa som kalas Zakat pengar. Där muslimer lägger pengar för att bygga moskéer eller sjukhus. Därifrån söker vi.

Kan du tänka dig att få de 30-40 miljoner som behövs för att bygga en moské, i utbyte mot utländskt inflytande i en svensk moské?
– Nej, vi vill gärna undvika det. Eftersom vi vill bygga ett kulturcentrum för muslimerna i Sverige.

Vi muslimer i Sverige behöver någon som ska leda oss och lära oss hur vi ska leva som muslimer i det här landet. Så om det kommer några imamer från Europa, så har vi inget emot det. Den imam som är uppväxt och levt i Europa, vet hur vi lever i Sverige.

Genom den Saudiarabiska ambassaden i Stockholm, knyter islamiska friskolor och församlingar kontakter med islamiska organisationer eller rika privatpersoner som vill missionera i Sverige”, skriver Juans Flores i DN 2005-06-07, tänker du också kontakta dem om kommunen eller staten inte ställer upp?
– Nej, vi har inte sådana tankar. Jag har svårt att tro att det finns sådana missionärer. Jag själv har varit verksam inom muslimska organisationer sedan 1986. Hittills har jag inte träffat någon som vill komma med pengar och ge till muslimer i Sverige. Samtidigt är i Sverige muslimerna organiserade inom tre organisationer. Två av dem kallas paraplyorganisationer. Och dit måste man vända sig och söka hjälp. Om det finns rika människor, även från utlandet som vill hjälpa till att bygga en moské här i Sverige, då är han jättevälkommen. Men i fall en stat vill bygga en moské i Sverige och sedan vill skicka sina imamer till oss, då tackar vi nej.

Religiösa konsekvenser

Hur kan du beskriva religionens roll i den svenska integrationspolitiken?
– För att kommunicera med muslimerna, måste man utgå från islam. T.ex. om jag som en imam säga till en muslim att, du ska leva på det här sättet, blir svaret, att det här är vad du själv tänker. Men om jag säger att islam begär att du ska leva på det här sättet enligt någon vers från koranen eller någon som Mohammed har sagt och gjort. Då blir det lättare att acceptera det. När det kommer något direkt från religionen, då kan det hjälpa de här personerna att anpassa sig i det här samhället. Samtidigt finns möjligheter att plocka bort fördömer som finns.

Menar du att det blir lättare för politikerna att föra fram integrationsbudskap om det går via imamer?
– Jo, muslimer lyssnar på en imam mer än en politiker som kommer bara för att få röster. Islam kräver av muslimerna att vara aktiva både i politik och i samhället. Det står redan i islam att, där du har din föda, är det också ditt land. Och du ska försvara det.

Kommer inte muslimernas planer om nya moskéer i Linköping och andra städer att förstärka utanförskap och kategoritänkande som ”vi och dom” i framtiden?
– Nej, det tror jag inte. Vårt utlovade kulturcentrum ska fungera som en bönelokal med flera affärslokaler och restauranger. Såväl i svenska samhället som alla andra samhällen finns troende och icke troende. Så om man ser en kyrka eller en moské blir det inte en uppdelning utan det blir en del av samhället.

Religion och identitet har blivit två sidor av samma mynt i de segregerade områdena, varför?
– Rädslan att inte förlora sin identitet, står bakom det. När man kommer till ett nytt land, så brukar man fråga sig, var är jag någonstans? Då måste jag hitta mig själv och leta efter mina rötter. Det kan vara min tro och mina traditioner som jag måste hålla en intim kontakt med. Många som har kommit hit var inte så religiösa i sina länder, men när de kom hit, så plötsligt blev de väldigt religiösa.

Kan man säga att många människor i förorterna saknar tillit till myndigheter och till samhället i stort och varför?
– Det är svårt för en välutbildad person som kanske hade ett bra jobb i sitt hemland att plötsligt inte kunna försörja sin familj eller inte bli accepterad i samhället, att hamna i det sociala systemet. Ett förnedrande system som tvingar människor att tigga pengar från socialen. Konsekvenserna blir farliga i varje familj, där barnen vill veta, varför de ska gå till skolan, om deras pappa som är välutbildad inte får något jobb i det här samhället? Därför är det väldigt viktigt att hitta jobb och lösningar till alla arbetslösa

Islam som ny religion i Sverige

Koranen är liksom Bibeln och det gamla testamentet full av passager som går på tvärs med människosynen i demokratiska och upplysta samhällen, varför väljer flera bara den destruktiva tolkningen?
– Det är precis som du säger, hur man tolkar dessa verser eller passager. Det finns allt som Gud vill att vi ska träda honom på jorden och det räcker med att bara vara människor. Allah säger i koranen, vi har skapat er från en man och en kvinna, och gjort er till byar och stammar, för att vi ska lära känna varandra. Har man sådana tankar, då blir man fredlig och mänisklig oavsett om man är muslim eller kristen.
– När man själv sitter trångt, då tänker man på ett negativt och pessimistiskt sätt. Sedan försöker man hitta en klausul som passar utan att se till helheten. Då blir det någon konflikt i tolkningen.

"I väst finns inget äkta intresse för att förstå vad islam handlar om. Snarare verkar det gälla att måla upp bilder av 'den onde'", säger Abd al Haqq Kielan ordförande och imam i Svenska islamska samfundet . Hur tolkar du själv den västerländska synen på islam?
– Det finns många krafter som är rädda för islam. Det har vi sett här också under Ny demokratis rubrik eller andra falanger som propagerar genom att påstå att muslimerna har kommit hit för att vända Sverige eller hela västvärlden mot Mecka. Fördomar mot islam finns hos dem som tror att islam är en religion av våld, blod mm. De fattar inte hur denna religion sprider sig så väldigt snabbt.

Har de mer eller mindre militant politiska muslimska organisationerna med rötter i utlandet någon framtid i Sverige?
– Jag tror inte det.

Varför inte?
– Det kan finnas om man inte kan hitta lösningar till utländska problem. Om man inte hittar jobb till folk, särskilt ungdomar med invandrarbakgrund. Man måste känna sig trygg i det här landet, annars kommer andra grupper och manipulerar dem. Den mentala atmosfären här i Sverige är lite annorlunda än atmosfären i t.ex. England eller Frankrike. I Sverige brukar ungdomar diskutera eller skriva i stället för att vara militanta eller använda våld. Hittar vi inte lösningar till de här folken på den svenska arbetsmarknaden, då har vi också ett problem.

Hur beskriver du en europeisk muslim?
– Den person som går in i islam och följer källorna, är precis som vilken muslim som helst. Men den muslim som går djupt in i den så kallas haram och halal och bli influerad från andra muslimska länder, kan hamna på fel väg. Samtidigt blir en europeisk muslim som har levt i den demokratiska processen och som går in i de muslimska källorna, blir en exemplarisk individ, enligt min mening.

Frågor som besvaras med Ja eller Nej:
För att förbättra eller fördjupa kontakten mellan invandrare och svenskar har vi behöv av:

  • Flera mötesplatser? Ja

  • Ett stort kulturcentrum? Ja

  • Flera kyrkor? Ja

  • Flera moskéer? Ja

  • Flera synagogor? Ja

  • Flera föreningar? Ja

Religiös fanatism kan förebyggas i de segregerade områdena genom att:

  • förbjuda extremistiska organisationer? Nej

  • personer som fått medborgarskap eller en fristad i ett demokratiskt rättssamhälle, ska kunna berövas detta om de är engagerade i extremistisk verksamhet ? Ja

  • utvidga möjligheterna hos varje invandrare oavsett religion eller etniskbakgrund, att komma in på den svenska arbetsmarknaden?Ja

  • Känna sig delaktig i det svenska samhället? Ja

  • Är det rätt eller fel att säga; ingen föds till fanatisk extremist, han och hon blir det ? Ja

Sista frågor
Inför varje valkampanj hårdnar kapplöpningen om de arbetslösas röster. Varför?
– Politikerna brukar fiska i grumliga vatten. Jag tycker att politikerna alltid måste tänka mer på arbetslösa och de som har problem i samhället och inte göra det bara inför varje valkampanj.

Blir en europeisk muslim otrogen mot sin religion om han/hon följer ett öppet och sekulariserat samhälle som t.ex. det svenska samhället?
– Nej, en riktig muslim är, den person som vittnar om att det finns bara en Gud och Mohammed är hans sändebud. Det vill jag säga att man tror att det finns Allah och att han följer honom och att han tror att Mohammed är ensam profet. Om han gör det, då är han muslim. Man kan sekularisera sig och ändå följa dessa fem pelare inom islam.

I Storbritannien, Tyskland och nu i Frankrike ger regeringen mer auktoritet till poliser och extra kameror vid moskéer och andra områden där muslimerna bor. Kommer detta försök att lösa problemet?
– Nej, tvärtom blev det mer och mer problem särskilt efter den elfte september 2001. Eftersom grupperna har märkt att de är ett hot i samhället. Man vet att de flesta muslimer är emot semitismen och terrorismen. De vill bara leva i fred i de samhällen där de bor. Om muslimerna alltid blir bevakade och utpekade som terrorister, då har vi hamnat i en farlig värld.

Oschana Nissan

Kultur arkiv

Slöjfrågan under lupp
I Sverige som ett sekulariserat samhälle brukar man ta ställning till religionen när man är vuxen. Men religionen tolkas på helt annat sätt hos utländska traditioner och kulturer. Därför blir det vanligt också att man ser slöjor på små flickorna.

Om Ramadhan
Jag kallar ramadan den muslimska fastemånaden kärleksmånad. Folk brukar kalla den multipla öknamn. Alla namn är rätt förutom det som kallas för hungermånad.

Nawroz kallas vårdag-jämning "NYTT ÅR" som inträffar omkring den 21 mars, i den Persiska och Kurdiska almanackan.
Denna urgamla tradition förklarar människans längtan efter en ljusare framtid. Den ljusa årstid som födas ur vinterns mörka och kyliga dagar.

ARABISK KALLIGRAFI BLOMSTRAR PÅ ArDaKo
Personer med fysiska funktionshinder, förvärvade eller medfödda, har nya chanser att pröva datorbaserat arbete inom kontor, administration, layout, med mera inom ArDaKo:s (Arbete, Data, Kontor) verksamhet i Linköpings kommun. Målet är att ArDaKo ska vara ett stadigt steg mot arbete, studier eller annan sysselsättning för att bryta en social isolering.

Valborgsmässoafton 2003
Som tradition var kommunstyrelse ordförande Lena Micko på plats. Allt hon önskade i sitt Vårtal var strävan efter fler sådana möten och arrangemang. Inte minst för ett bättre och varmare samhälle i Linköping.

Det våras i Skäggetorp
Mer än tusen åskådare med olika etniska, religiösa och politiska bakgrunder var på plats. Deltagarna lyssnade och dansade som väntat i år också all nya melodiska folkvisor på arabiska i det mångkulturella samhället.

©2001 Integrationsbladet  |  Ansvarig utgivare: Anders Lindkvist | Redaktör: Oschana Nissan
Telefon: 013- 26 32 31  |  Adress: Kommunledningskontoret   Storgatan 6   581 81  Linköping