Roterande glob

Intervju

Linköpings kommun

Tillbaka till förstasida
Ledare
Intervju
Ungdomssida
Kultur
Samhlle
Seminarium
Redaktion

040521

نحن ســــــويديون ولكن!!

القيمة المقدسة للإنسان، بغض النظر عن القدرات، الجنس، العمر، الموقع الاجتماعي، الانتماء العرقي والانتماء المذهبي أو حتى الهوية الجنسية، هي البذرة الأساسية لأيديولوجية الحزب الديمقراطي المسيحي. نظرة التساوي والقيمة الفريدة للإنسان هي الأساس في حزبنا.

ــ نحن نحاول أن نقلل من سويديتنا عندما نواجه المهاجر. حيث على المرء أن يكون واضحا في نوعية الشروط المفروضة على المهاجر، عندما يتعلق الأمر بالعدالة السويدية، تلك التي يجب على الكل أن يتبعها، يقول جان ويلي أندرسون رئيس مجموعة الحزب الديمقراطي المسيحي في مقابلة خاصة لجريدة الاندماج.

لقد تمييزت أيديولوجية حزبنا منذ تأسيسه عام 1964، باعتباره اعتراضا على التطور الجديد في المجتمع السويدي. أو حتى الاحتجاج على النظام القائل بحيادية الدولة أو المؤسسات الأخرى، على سبيل المثال ضمن المدارس أو الرعاية الصحية، عندما يتعلق الأمر بنوعية التوجيه أو النصح الأخلاقي المتوجب مراعاته.

لقد أنخرط الحزب الديمقراطي المسيحي ضمن البرلمان منذ عام 1991، في وقت كان للحزب مندوبون ضمن مجالس لبلديات مختلفة منذ عام تأسيسه عام 1964. علما أن التطور هذا هو بمثابة نصر للثوابت التي ألهمها التراث المسيحي و التوجه الغربي في السويد.

أصبح جان ويلي أندرسون نائبا في المجلس البلدي في مدينة لينشوبينك منذ عام 1998. هذا المدرس للرياضيات والفيزياء الذي نشأ في أحضان أسرة عاملة.

ــ تميزت أسرتنا المسيحية بقلب دافئ وبروح أخوية مفعمة. لقد نجحا ولاسيما والدتي في خلق الكثير من القليل المتوفر.

نظرة الديمقراطي المسيحي إلى المهاجر
ــ علينا أن نساعد كل شخص قادم إلى السويد من بلد آخر، والحامل لثقافة مغايرة، لغة أخرى أو حتى مذهب أخر، أن نسهل له عملية الاندماج بما فيها الإحساس بالسعادة في المجتمع السويدي، يقول جان ويلي أندرسون كإجابة لتساؤل صحيفة الاندماج: من هو المهاجر؟

فالمهاجر عند جان ويلي أندرسون هو ثروة أو وسيلة بإمكانها أن تعطي رونقا جديدا للمجتمع السويدي. هناك بإمكاننا مع البعض خلق المجتمع السويدي المتعدد الثقافات. صحيح أن الجيل الأول من المهاجرين سيبقى حاملا للعلامة الدائمة تلك باعتباره الجيل المهاجر، بخلاف الجيل الثاني، حيث أن المتولدين هنا هم سويديون.

ــ ولد الإنسان في السويد فهو غير مهاجر. أولاد المهاجرين، أو الذين ولدوا هنا هم غير مهاجرين. زوجة أخي هاجرت إلى أستراليا عام 1974، بالطبع فأنها ستبقى مهاجرة في أستراليا طوال حياتها.

الديمقراطي المسيحي كحزب سياسي ذي أيديولوجية مألوفة، لديه رؤية مغايرة حول العديد من الأزمات الداخلية. فالإيديولوجية تلك صيغت إنطلاقا من السلوك الإنساني المعتبر في العالم الغربي والتراث المسيحي. هناك حيث المجال مفتوح لسياسة الاندماج.

ــ نعم، باعتبار الكنيسة موقعا دينيا، فقيمة الإنسان تقّيم عاليا. ففي الكثير من الأحيان يعتقد الحزب أن النظام السويدي لا يعمل بصورة صحيحة. فقيمة الإنسان يجب أن تسبق النظام. تغمر المرء في الكنيسة فكرة خاصة عن حب الله. حيث ليس المهم أن يكون المرء مسلما أو مسيحيا، وانما الحب نحو الإنسان هو الأهم، أقول: لا أعتقد أن الكنيسة بإمكانها أن تقف إلى جانب أي شخص إرهابي أو ما شابه.

Jan-Willy Andersson Kristdemokraternas gruppledare
جان ويلي أندرسون رئيس مجموعة الديمقراطيين المسيحيين في المجلس البلدي

هل نجحتم كسياسيين في ترسيخ الثوابت الأساسية والمعتبرة ضمن سياسة الاندماج السويدية؟
ــ مع الأسف، ليس نحن الذين نخطط لسياسة الاندماج. " فالفكرة الأساسية وراء الولوج إلى المجتمع، كان يمكن لها أن تبشر بالإرث الثقافي السويدي ، القوانين الخاصة بالبلد والعدالة من جهة إلى جانب حقيقة توضيح الثوابت الأساسية الواجب التقّيد بها"، مقتطفات من مشروع العمل الديمقراطي المسيحي ضمن سياسة البلدية.

رؤية الديمقراطيين المسيحيين حول الاندماج
تحمل كلمة الاندماج كغيرها من المرادفات المدونة ضمن الأجندة السياسية، الكثير من الصياغات المحرفة. ولكن تعريف الديمقراطيين المسيحيين للاندماج هو تعريف واضح.

ــ فالاندماج لا تعني الذوبان أو الانصهار، بل تعني عملية الحياة بوقار. أنها تشتمل على الاختلاف بين الناس كوسيلة ضمن أفق جديد نحو التعاون بين الناس، يقول جان ويلي أندرسون.

ــ فالاندماج يعني على سبيل المثال، التمييز الواضح بين باتاي ( باعتبارها الآكلة التي تمتزج مكوناتها كاملة) وبين شوتغريتا ( الآكلة التي تحتفظ المكونات الأساسية فيها على خصائصها الأصلية). ففي الصورة هذه نقصد بالباتاي عملية الذوبان أو الانصهار في المجتمع السويدي بينما نقصد بالشوتغريتا مجرد عملية الاندماج.

فالمعروف أن المهاجرين نجحوا في الآونة الأخيرة في جلب العديد من الثقافات والعادات الجيدة الى المجتمع السويدي. حيث في السويد كان لدينا نظام غذائي معين، في حين لدينا اليوم قائمة للاختيار.

ــ نحن في حزبنا نقيّم عاليا كل ما جلبه المهاجر معه إلى بلدنا. إذ على سبيل المثال أصبحت القائمة الخاصة بالمأكولات غنيّة وأكثر تنوعا من السابق. فاليوم أصبح من المسلي أن يذوق المرء يوما الآكلة السويدية ضمن حانة ما.

ما هو رأيك حول مشروع يقضي بوجوب رعاية البلدية لكل مهاجر بقدر ما يتعلق الأمر بالتدريس الإجباري لتعليم لغة البلد وقوانينه، على الأقل خلال السنتين أو الثلاث الأولى؟
ــ نحن في الديمقراطي المسيحي لا نحبذ كلمة " الرعاية". فقد دون في برنامجنا:
من الممكن أن يتعرض الناس في يوم ما إلى وضع حرج تدعو الضرورة فيه إلى طلب المساعدة. فالسياسة يجب أن تكون واقعية في حال وجوب الاستمرار في تقديم الدعم. حيث لا يحق للمجتمع أن يهيمن بصورة مطلقة عند الرعاية. علينا خلق الظروف المواتية مع تقديم الدعم اللازم للفرد بحيث يفلح بالتالي في اختيار المناسب له. فالمعلوم عن نهج حزب الاشتراكيين في السويد انه هو المدعي " بالرعاية "، في سبيل حث الناس للاعتماد على الدولة، البلدية والمنح، وبالتالي أن يكون المهاجر شاكرا ومنحنيا خضوعا على الدوام.

يشير ( SCB )، المركز الخاص بالاستطلاع للرأي والمنشور في صحيفة DN بتاريخ 10 مايو 2004 ، إلى أن المهاجر هو الأقل تسجيلا للإجازة المرضية من الآخرين.

ألم يحن الوقت لأنصاف المهاجر ضمن سوق العمل السويدي؟
ــ بلا، بالطبع. وأن حقيقة وجود العدد القليل من المهاجرين ضمن سوق العمل هو إهدار للطاقات الموجودة. فالحجة المتعلقة باللغة السويدية يجب أن تخفف. ويفضل ربط عملية التطبيق أو التعليم مع العمل. علينا أن نكون أكثر استعجالا عندما نستقبل الناس كمهاجرين، وينبغي الإسراع في دمج المهاجر ضمن العمل. عندما قدم الإيطاليون في الخمسينات وشاركوا في بناء طائرة SAAB ، أو اليوغوسلافون في الستينات من القرن الماضي، جميعهم لم يتقنوا اللغة السويدية ولكنهم حصلوا على العمل والمجتمع السويدي ربح بهذا التوجه.

نظرته على أوروبا
" نحن نستحي الآن من إصرار السويد على مناقشة وضع دول الجوار تلك التي حصلت على ديمقراطيتها واستقلاليتها قبل عقد من الزمان بعد عشرات السنين من الظلم الجائر". تكتب ستة اتحادات للطلبة والشبيبة.

ــ نحن لا نعتقد بوجود هجرة محتملة من الأوروبيين الجدد إلى السويد، ولكننا نرحب بالقادم الجديد. من الجائز أن يحاول مواطنونا أيضا عن العمل في بعض دول الاتحاد الأوروبي. ولا أتوقع التعارض بين القادمين الجدد والعاطلين العمل في السويد. من الجائز أن يكون القادمون الجدد حلا في المستقبل. نحن نريد أن نرى المهاجر كثروة أو عنصر مشجع لنا.

هل تحاول الصحافة على تقوية دور الديمقراطي المسيحي أو إضعافه في مدينة لينشوبينك؟
ــ الصحافة وCorren بالدرجة الأولي، لا تعملان شيئا في سبيل تعزيز سياستنا. بل العكس فأن الصحافة تحاول قدر الإمكان تهميشنا بدلا من تقويتنا. أنا أعرف بوجود صحفيين قديرين ضمن جريدة Corren . ولكن المراقبين لسياسة البلدية والمجلس البلدي، لا يهتمون بنا. انهم ليسوا مهملين أو غير مبالين تماما لدورنا بل يحاولون قدر الإمكان عدم الإشارة لدورنا كسياسة معارضة. ولكن ومع كل هذا فأنني لم أجد المزيد من الصعوبة في نشر المقالات الخاصة بالنقاش.

ما السبب وراء التعاون السياسي التقليدي بين الديمقراطي المسيحي والمحافظين؟
ــ السبب يعود إلى القيمة في الحفاظ على ما هو قائم. نحن حزب أيديولوجي، لذلك ينتمي إلى حزبنا مختلف الفئات من المجتمع. سياسة الأسرة هي الأهم عندنا. فالمحافظون يعتقدون أيضا بالقيم الأساسية للمسيحية، رغم توجههم الزائد نحو الاقتصاد.

أظهرت الاستطلاعات الأخيرة فقدان الحزب الديمقراطي المسيحي تحت قيادة Göran Hägglund للكثير من الأصوات،

هل تعتقد أن السبب يعود إلى الشخصية القوية ل Alf Svensson ؟
ــ نعم، لقد تحول Alf Svensson إلى ماركة تجارية أكبر من الحزب نفسه. فإذا قدر لرئيس حزب ما أن يتبوأ موقعه لفترة طويلة دون أن يحاول بجد في رفع مؤيديه، فأن الحزب سيقع في أزمة لا محالة. كان من الممكن ل Alf Svensson أن يكون أكثر فطنة في السنوات الأخيرة عندما فكر في الاعتزال. صحيح أنه ذكر خلال الانتخابات أنه سيستمر ولكن بصفة مدرب للشباب الموجودين ضمن الحزب. وبما أن Göran Hägglund هو الآن غير معروف لدى الشعب السويدي، فالصحافة بدورها تهمله. والآن علينا أن نكون أكثر يقضين، لكي لا ندفع Göran Hägglund بذعر للخروج علنا والتفوه بما يخيف ناخبينا الأصليين. أعتقد أنه قدر لنا العيش مع هذه النسبة الضئيلة من الأصوات ولكن الزمن كفيل بتقويمها.

حقائق عن Jan- Willy Andersson
الاسم: جان ويلي أندرسون
المواليد: عام 1950 في Överum بلدية Västervik
تخرج كمدرس للرياضيات والفيزياء
تزوج وهو في 24 من العمر، لديه اليوم خمسة أولاد.
ما بين عامي 1992 و 1998 كنت سياسيا ضمن هيئة الإنتاج.
منذ عام 1998 وأنا مندوب في المجلس البلدي في مدينة لينشوبينك. وزوجتي Yvonne Andersson هي عضو في البرلمان.
حكمتي في الحياة،" للناس جميعا نفس القيمة والاعتبار

بقلم: أوشـــــــــانا نيســـــان

Intervju arkiv

Skäggetorp är bättre än sitt rykte
– När jag kom tillbaka som ordförande, så satte jag på mig mina andra glasögon. Jag vill se Skäggetorp som ett område som jag skulle jobba med och inte som jag skulle bo i. Jag vill hålla mig informerad... Folk i Skäggetorp måste få lära känna mig. Jag måste bygga nya kontakter med de nya människor, som har flyttat hit,
Migrationsminister Tobias Billström bryter ny mark

- Nya regler för arbetskraftsinvandring ska träda i kraft den 15: e december 2008. Det är den största reformen på 40 år i svensk migrationspolitik.Internationella kvinnoförening förstärker kvinnans förtroende
För att kompensera den orättvisa som drabbade flera kvinnor, särskilt kvinnor med utländsk bakgrund, har internationella kvinnoföreningen (IKF),
Juristen vill förändra arbetsmarknadens bild av invandrare

Equality leadership var rubriken på en av de broschyrer som den nya chefen för Länsstyrelsens integrations- och jämställdhetsenhet visar under intervjun.
Juniform en estetisk upplevelse
Tjugofyra studenter från det nya kandidatprogrammet på Linköpings universitet, visar Slöjd, Hantverk och Formgivning på Rudholms i Linköping.

Föräldraskap mellan kulturer

Det okända för föräldrar med utländsk bakgrund, är mycket större än det kända i det mångkulturella Sverige. Det beror på brist på kommunikation och brist på riktiga informationer på andra språk.
Nobelspris till kulturfråga

- Klart om man hade någon annan lösning på kulturfrågan, så skulle man förmodligen ha fått ett nytt nobelpris och det har vi inte,
061111_ali_karimi_startade
Det räcker inte med bara några sportsmän med utländskt ursprung som Zlatan Ibrahimovic mm, i vårt samhälle. Utan Sverige har också behov av flera målmedvetna entreprenörer av Ali Karimis kaliber på den svenska arbetsmarknaden.
Kärleken hittar du På Shima
- Det handlar om att må bra och växa som människa. Vi har så mycket blockeringar, många vågar inte prata med varandra. Vi vågar inte vara oss själva.

Modersmål hyllades under mångfaldsåret i Linköping
- Att få bekräftelse att man duger som man är, är nyckelord i integration
Invandrarkvinnor vill också cykla
- Det känns som ett slags frihet och man får självförtroende om man kan cykla. Man sparar mycket tid och pengar när man cyklar till jobb eller till stan,

Klimatförändringar hotar livsvillkor
"Bli klimatsmart, Lämna bilen hemma den 22 september och cykla, gå eller åk buss i stället", uppmanar TEMP (Transport Energi Miljö Projekt) i Linköpings kommun.
För ett mångkulturellt centrum i Linköping
Strax efter regeringens proposition om minoritetspolitiken, har Linköpings kommun börjat arbeta med några handlingsplaner för de lokala minoriteter som har etablerat sig i Linköping.
Politiker med invandrarbakgrud
Integrationsbladet gör reportage om anmälda kandidater till riksdagen, politiker med invandrarbakgrund som bor i Linköping.
Vi bygger möjligheten till integration och mångfald
"Centerpartiets vision för Sverige är ett företagsamt, grönt, tryggt och öppet samhälle byggt underifrån.
Stoppa privatiseringen
Det vilar ett tungt ansvar på dagens folkvalda som behandlar medborgarnas radikala frågor i en gammal mening.
Folkpartiet vill komma över blockgränserna
Valet 2002, blev en stor framgång för folkpartiet. Partiet ökade sin riksdagsgrupp från 16 till 48 mandat, och blev tredje största parti i riksdagen.
Målet är ett ekologiskt samhälle
"Miljöpartiet, den gröna politiken kämpar för ett samhälle som är ekologiskt hållbart, inte bara här i Sverige utan i hela världen. Det handlar om ett mer demokratiskt samhälle där vi inte utnyttjar djuren", står det på Miljöpartiets hemsida.
Politiken ska vara icke konfessionell
- Vi skiljer mellan politik och religion. Tron på Gud, Muhammad eller vad man vill, är ju en verksamhet som ska bedrivas i kyrkan eller i moskén. Politiken ska vara icke konfessionell, säger kommunalråd och krisdemokraternas gruppledare Jan - Willy Andersson
Nostalgiska känslor väcktes på utställningen på Galleri Vända Sida
En del av den bortglömda konsten från Mesopotamien, återspeglades i Yassin Al-Zamilis utställning på galleri "Vända Sida".
Kärlek, fred och hopp, är grunden i det kosmopolitiska konst som invigdes av den irakiske konsulten Mazin Al-Hanawi på Stadsbiblioteket i Linköping, den fjärde augusti 2006.
Svenska lagar och värderingar måste respekteras
Som en brobyggare mellan två skilda kulturer visste hon att det krävs mycket för att kunna befria viljan och tänkandet från invanda mönster. Särskilt för en kvinnlig politiker med invandrarbakgrund i ett nytt samhälle. Det handlar inte längre om individen i och för sig själv, eftersom att vara ansvarig som en politiker för något är att vara ansvarig inför någon.

Viva, Stockholm bjuder på en kulturfestival !
- Vi ska inte härma någon utlandskkarneval. Vi ska inte försöka vara Barcelona. Vi ska satsa på Stockholms förutsättningar mitt i sommaren, säger Johan von Friedrichs, en samarbetspartner som vill bjuda publiken till en intim, elegant och kraftfull upplevelse.

Revisorn lär dig att börja i rätt ände
- Det finns många företagare med invandrarbakgrund som tror att vi är statens förlängda arm som ska komma in i deras företag och verksamhet. Men vi är inte så. Vi har en uppgift att revidera och se till att, siffrorna i redovisningen stämmer, säger auktoriserad revisorn Nils Linderfalk och delägare i Ranby Björklund Linköping AB.

Linköpings universitet prövar sin funktion
- Jag bor i ett hyreshus mitt i stan, där bor bara svenskar. Hade jag sagt att jag heter Mohammed, då hade jag inte fått lägenheten. Men jag sa, att jag är präst och jobbar i svenska kyrkan och heter Peter Andreasson, så fick jag lägenheten på ett ögonblick. Detta handlar om någon sort av diskriminering som är olaglig.
Juristen som blev arbetsförmedlare
Drömmen om ett rättvist samhälle, har alltid varit hennes mål. Som en emanciperad tänkande lyckades hon förverkliga sin dröm i ett patriarkaliskt samhälle. Men kommer hon därigenom att förverkliga visionen i Sverige, är en fråga som framtiden får utvisa.
Även rosor doftade på världsbokdagen
" Man väljer inte exilen utan exilen väljer en", skriver poeten, författare och ordförande för den internationella föreningen Barnen först, Soleyman Ghasemiani i sin bok "Kan de vara lika värda?
På världsbokdagen, gästade Linköpings stadsbibliotek i samarbete med ABF och Författarcentrum i Linköping, Soleyman Ghasemiani. Han pratade om mångfald, slöja och religiösa skolor och läste ett lyrikurval från sina diktsamlingar.

Integration måstein i hela politiken
Han har språkförmåga att låta svaga röster ljuda högt på den politiska scenen. Han strävar för att minska glappet mellan de styrande och de styrda. Han vet också att den lokala integrationspolitiken har behov av dem som tror på dialog och inte de föråldrade strukturer som förhindrar vår kommun att klara sina främsta profilfrågor.

Hostens_val_handlar_ om_ integration.shtml
I september 2006, är det dags för medborgarna att gå till vallokalerna för att välja vilka personer som ska representera dem i kommuner och i Riksdagen. Integrationsbladet som en kommunal tidning och en forumtidning för flera minoriteter i Linköping, söker svar på följande frågor

Linköping tar emot nya invandrare
Linköpings kommun är en av de kommuner som är positiv till att ta emot nya flyktingar. Med anledning av den tillfälliga lagen om prövning av uppehållstillstånd, har Integrationsverket idag behov av tredubbelt fler introduktionsplatser än förra året för flyktingar som får stanna i Sverige.

Islamofobin måste hindras- Jo, jag är fullständigt övertygad om att vi kommer att gå en framtid till mötes, med ökad förståelse och ökad samhörighet. Där känner vi mer och mer att vi alla är människor. Vi har olika bakgrund, olika kulturella traditioner och olika religiösa övertygelser, men vi är människor. Det kan ta lång tid, men att vi är på väg åt det hållet, är jag absolut övertygad om.

Man blir självständig när
man cyklar

" 54 % av alla utlandsfödda 18 år och äldre har körkort, jämfört med 81 % av svenskfödda. Bland de utlandsfödda är skillnaden markant mellan män och kvinnor", säger forskaren Susanne Gustafsson under en specialintervju för integrationsbladet.

Juristen som blev busschaufför
-
Det är betydligt svårare för högskoleutbildade personer med utländsk bakgrund att få jobb som stämmer överens med deras högskoleutbildning än för de flesta infödda svenskar. Visar en undersökning som gjordes av Statistiska centralbyrån (SCB), säger utredaren Saul Sinisa till integrationsbladet.

Den svenska arbetsmarknaden har höga trösklar
- Man själv får avgöra vad man själv ska kalla sig. Men man kan inte avgöra vad omgivningen ska kalla en. Kommer man från ett land som har en kultur som skiljer sig väldigt mycket från den svenska, då, kan det bli det svårare att smälta in i samhälle, säger folkpartiets gruppledare Bengt Olsson till Integrationsbladet.

Segregationen går i arv
- Det finns många högutbildade invandrare som inte har kommit in på arbetslivet. Och det beror inte på att de är invandrare utan p.g.a. att de inte har kommit in i det svenska samhället. Och där kan man säga att integrationspolitiken har misslyckats att hjälpa dem på väg, säger Karin Söderberg i en special intervju till integrationsbladet.

Samarbete mellan universitet och kommun bör utvecklas
- Vi hade hundra sökande i år, sammanlagt har vi haft drygt fyra hundra sökande från hela landet, under tre år. Vi kommer att fortsätta med de två inriktningarna. En lärarinriktning, blir en grupp på ungefär 20 - 22 personer och 15 på inriktningen mot övriga akademiker, säger Kristin Sjölander.
- Universitetet och kommunen bör samarbeta när det gäller kompletterande utbildningar för utländska akademiker för att harmonisera mot svensk arbetsmarknad, konstaterar Olof Ernestam, utbildningsledare för den utbildningsvetenskapliga nämnden på Linköpings universitet.

Centerpartiet slåss för människovärde
- Idag finns inte ett land i världen som har så högt utbildade busschaufförer som Sverige. I Stockholm sitter professorer och kör buss eller sitter i tunnelbanan. Den kunskap som finns idag, släpper man inte fram på olika sätt, säger kommunalråd Gösta Gustavsson i en lång intervju till integrationsbladet.

Vi är för lite Svenskar
- Jo, kyrkan är ett religiöst rum, där människovärdet står väldigt högt. I vissa fall tycker partiet att det svenska systemet fungerar dåligt. Människovärdet betyder mer än regelsystemet. I kyrkan har man en uppfattning om att Guds kärlek fungerar speciellt där. Det spelar ingen roll om man är muslim eller kristen, utan kärleken till människor är viktigast. Jag kan inte tänka mig att kyrkor skulle ställa upp på någon som är terrorist eller liknande, säger Kristdemokraternas gruppledare Jan-Willy Andersson till integrationsbladet.

Tidigare Intrevjuer

©2001 Integrationsbladet  |  Ansvarig utgivare: Anders Lindkvist | Redaktör: Oschana Nissan
Telefon: 013- 26 32 31  |  Adress: Kommunledningskontoret   Storgatan 6   581 81  Linköping