Intervju

Den svenska arbetsmarknaden
har höga trösklar

Samtidigt som de fyra borgerliga partilederna samlades i Högfors, för att lägga fram ett gemensamt valmanifest inför valet 2006, var det dags igen att starta integrationsbladets intervjukampanj.
Redaktören på tidningen lyckades samtidigt under fyrtiofem minuter att diskutera, politik, integration, invandrare mm med folkpartiets gruppledare Bengt Olsson här i Linköping.
Intervjun har ett blandat innehåll och sträcker sig över tre huvudrubriker. Till en början satte vi ljuset över gruppledaren som person, synen på invandrare/segregation och det politiska samarbetet i stadshuset.
Om synen på invandrare, säger Bengt Olsson (fp):
- Jag kan inte se invandrare som en grupp, utan som individer. En del söker arbete, och andra kommer till Sverige av andra skäl, t.ex. för att man är flykting, säger Folkpartiets gruppledare Bengt Olsson.
Men hur länge ska man vara invandrare?
- Det finns inget entydigt svar på den frågan. Frågan är väldigt individuell och den gäller attityder både från invandrare och från omgivningen. Man själv får avgöra vad man själv ska kalla sig. Men man kan inte avgöra vad omgivningen ska kalla en. Kommer man från ett land som har en kultur som skiljer sig väldigt mycket från den svenska, då, kan det bli det svårare att smälta in i samhälle.
Diskussionen om övergångsreglar för de tio nya EU- länderna var också ett kritiskt moment under intervjun. Gruppledaren är medveten om att Sverige och flera andra Europeiska länder inte kommer att klara sig utan att få mer arbetskraft.
- Min syn är väldig klar och vi behöver helt enkelt inte några övergångsreglar. Folkpartiet var splittrat i den här frågan. Med övergångsreglar kommer man att klassificera, de nya tio länderna i ett a och b lag. Något som jag själv inte tycker om.
- Idag är det svårt att komma in på arbetsmarknaden p.g.a. brist på jobb. Medan i framtiden talar andra prognoser om att: Sverige och övriga länder i EU har stora problem att få arbetskraft.

SYNEN PÅ INTEGRATION OCH SEGREGATION
Segregationen i den svenska integrationspolitiken är på väg att agera som en bromskloss för integrationsarbetet. Den eviga sanningen är att varje invandrare söker tryggheten hos sina landsmän. Just denna dröm kommer snabbt att förverkligas i dagens segregerade område.
- kommer man från ett annat land, så känner man en viss otrygghet. Och har behov av att ha landsmän omkring sig. Man kan inte vara helt förvånad om människor från andra länder gärna slutar sig samman.
- När svenskarna emigrerade till Nordamerika början på 1860- talet fram till 1900-talet, var det många som slog sig ner i vissa städer. När jag gick till skolan så sa man att Chicago var Sveriges tredje största stad. Så det var många svenskar i Chicago.

Har ni som politiker lyckats att formulera det integrationsprogram som tydliggör de värderingar som gäller i Sverige?
- Jo, kommunen har ett integrationsprogram. Och det finns inget fel på det. Sedan blir frågan, hur man ska realisera programmet i verkligheten. Det är viktigt i politiken att man ger individen en chans att få ett uppdrag och synas. Ju flera som får uppdrag och kan synas, desto bättre blir man som förebild för andra.
- Den svenska arbetsmarknaden har höga trösklar. Har man kommit in i den goda värmen så att säga, då har man en stor trygghet. Men om man inte har kommit över de där trösklarna och etablerat sig, då har man inte samma trygghet, säger Bengt Olsson till integrationsbladet.

Vad säger du om förslaget att kommunen bör stödja varje nykomling, minimum det första eller andra året, dvs. stå för en obligatorisk utbildning i landets språk och värderingar?
- I Linköping är SFI- undervisningen och undervisningen vid Komvux starkt kopplade till varandra. Det betyder att kommunen redan har ett stort ansvar. Det är egentligen dessa kommunala insatser som gäller. Staten bidrar bara med finansieringen.

IDROTTSRÖRELSE OCH INTEGRATION
Folkpartisten Bengt Olsson försöker utnyttja alla nationella arenor för att underlätta integrationen. Idrottsrörelsen är något som politikerna bör satsa på. Och där kan man avläsa resultaten snabbare.
- När jag bodde i Stockholm, var jag engagerad inom idrottsrörelsen. Där har jag märkt att idrotten har gjort en del för att integrera invandrare i det svenska samhället.

Om idrotten kan underlätta integrationspolitik, vad säger Bengt Olsson som politiker om den svenska politikens roll då?
- Ja, nej, naturligtvis har ju politiken samma möjlighet. Men problemet med politiken är att de flesta som kommer in i politiken och får politiska uppdrag, är de lite äldre. De flesta politiska partier är numera som pensionärsföreningar.
- Min dotter var ju ordförande i det liberala ungdomsförbundet under tre års tid. Där har jag sett att en hel del invandrare fått chansen till uppdrag. I Linköpings kommunfullmäktige, t.ex. är det inte så många invandrare som sitter i kommunfullmäktige. I idrotten är det lite lättare att avläsa resultaten snabbt, t.ex. den som är duktig boxare eller duktig fotbollspelare. Men i politiken är det ett spel, man måste ge ett visst intryck, man måste söka förtroende och trivas ihop med folk.

OM SAMARBETET
De fyra borgerliga partilederna samlades på Maud Olofssons gård i Västerbotten den 30 augusti för att diskutera maktskifte september 2006. Socialdemokraterna anklagar partiledarnas försök för att sikta bara på makten?
- Jaha, det är samma med socialdemokraterna som verkligen har siktat på makten i alla år. De har varit väldigt skickliga att ta makten. Det är kanske socialdemokraternas främsta tillgång att vara skickliga att behålla makten.
- Sedan 1932 har socialdemokraterna suttit i makten på nationell nivå i alla år utom nio år. Där måste de borgerliga partierna försöka samsas. Ska det bli ett maktskifte, måste de borgerliga partierna vinna röster av mittenskiktet. Hittills har det varit så att folkpartiet och Centern haft vägar mot det hållet.

Vad ligger bakom det traditionella borgerliga samarbetet. Är det en medveten "blockpolitik"?
- Nej, egentligen inte. Om man ser rent historiskt, så samarbetade t.ex. föregångaren till folkpartiet, De frisinnade, med socialdemokratierna vid införande av allmän rösträtt i början av 1900-talet. Även här i Linköpings kommun har vi kommit på samma linje som andra partier än de borgerliga i olika frågor, särskilt sociala frågor och kulturfrågor. Folkpartiet röstade t.ex. med socialdemokraterna och centerpartiet i frågan om etableringen av stödboendet i Linghem. Men den överenskommelse som förenar våra tre partier, är synen på den ekonomiska politiken.
- På högervänster skalan har fortfarande det ekonomiska fundamentet en betydelse. För min del som socialliberal folkpartist så är det dock alldeles nödvändigt att samhället får in skatt för att finansiera skolor, omsorg och vård.

FOLKPARTIET I MASSMEDIA
Som svar till integrationsbladets fråga, om medierna bidrar till att stärka eller till att underminera folkpartiets roll i samhället, säger Bengt Olsson:
- Nej, de skriver inte så mycket om kommunpolitiken. Det finns inga journalister som sitter och lyssnar för att ta del av debatten i kommunfullmäktige. Om man vill följa vad som sker i kommunfullmäktige, då ska man helst lyssna på närradio eller titta på Nollettans TV- sändning. i stället för Corren.
- Corren skriver inte särskild mycket om vad som rör sig i fullmäktige. Om Folkpartiet eller andra partier vill lyfta fram någonting i fullmäktigedebatter, så återges det ju inte i tidningen.
- Jag tycker att det var bättre faktiskt, när vi hade Östgöten. Östgöten skrev väldigt mycket mer om kommunen och dess verksamhet.

FAKTA/OM BENGT OLSSON (fp)

Född: 1944 i Stockholm och fyller 60 år om några månader.
Utbildad till studie och yrkesvägledare på lärarhögskolan i Stockholm. Fil kand i statskunskap och sociologi från Stockholms universitet.
Status: Gift sedan 1974 med Eva som kommer från Västerbotten. Tillsammans har de en dotter Birgitta Olsson, som sitter i riksdagen för Folkpartiet.
Efter valet 2002, blev han nominerad till kommunalråd och gruppledare i Stadshuset. Bengt var ordförande i Folkpartiets kommunförening från 1997 -2003.
Jag blev medlem i Folkpartiet redan under Stockholmstiden. När jag kom till Linköping Först engagerade jag mig först fackligt. i Linköpingskommun. 1980 blev jag ordförande i Folkpartiets lokalavdelning i Ryd-Skäggetorp. styrelsen. Det tog några år innan Bengt Olsson fick något politiskt uppdrag. och Efter valet 1982 blev han ersättare i socialnämnden i Linköpings kommun.
Efter valet 1985 blev han ledamot i något som hette biblioteksnämnden. 1985 till 2002, satt han fram till 2002 i olika nämnder för kultur- och fritidsfrågor. nämnden som numera heter kultur och fritidsnämnden.

av: Oschana Nissan

Intervju arkiv