Hinder måste raseras i majoritetssamhället
Det krävs förebyggande insatser redan nu för att få bukt med den växande klyftan mellan det sociala och det ekonomiska utanförskap som växer i förorterna. Idag är det hög tid för svenska politiker att skapa de konstruktiva förhållandena som behövs. ” Utanförskapet i svenska förorter är en social bomb. Den är extra farlig i kombination med de radikala islamistiska grupper som trängt in i föreningsliv och lokalsamhälle,” skriver DN huvudledare den 14 november 2005.
Det håller på att gå troll i ord , varnade nyligen flera svenska och utländska experter. Och Andreas Carlgren ligger i spetsen som en pro-aktiv generaldirektör som kämpar för att förbättra den svenska integrationspolitiken.
Integrationsbladet har mejlat följande frågor till generaldirektören. Några dagar senare fick tidningen följande svar:
Integrationspolitiken bör tydligt inriktas på förhållanden och mekanismer i hela samhället, skrev du i. DN 2005-06-27, menar du att folkvalda bör vända på hierarkin och sikta den mot majoriteten, där de segregerade mekanismerna finns som professor Masoud Kamali hävdar?
– Det är den inriktning som slagits fast i integrationspolitiken och som vi och andra arbetar för. Det handlar om att hinder ska raseras i majoritetssamhället för att invandrade ska bli delaktiga på lika villkor. Särskilda åtgärder för ”invandrare” som grupp gäller nyanlända, med insatser som anpassas utifrån att en invånare är ny landet, med arbetsplatspraktik och språkutbildning etc.
Segregation, utanförskap och arbetslöshet är största negativa konsekvenser av dagens integrationspolitik, hur kan politikerna vända på trenden?
– Det är missvisande att säga att de problem du tar upp är konsekvenser av integrationspolitiken. Det är också att tro för mycket om integrationspolitiken. Fullständiga lösningar på breda samhällsproblem som exempelvis arbetslöshet varken ska eller kan sökas i integrationspolitiken. En politik för integration hänger samman med exempelvis arbetsmarknadspolitik, näringspolitik och bostadspolitik.
Segregation, utanförskap och arbetslöshet är största negativa konsekvenser av dagens integrationspolitik, hur kan politikerna vända på trenden?
– Men integrationspolitiken har sin del och här kan vi göra mycket mer. Insatserna under nyanländas första tid måste leda till arbete eller fortsatt utbildning som siktar mot arbetsmarknaden. Företagare och andra arbetsgivare, och arbetsmarknadens organisationer, behöver arbeta tydligare för att rasera diskriminerande hinder på arbetsmarknaden och därmed för etnisk mångfald. Politiker behöver forma en idé, en vision, om mångfaldens samhälle. Vi alla som bor i landet bör bjudas in till dialog och reflektera över: vad vill vi – vi som bor här - med detta samhälle?
- Erfarenheten från det som hänt i Frankrike är också att aldrig låta ett utanförskap gå så långt, att aldrig låta områden bli så nedgångna, att aldrig sprida känslan hos boende eller andra, att här har samhället gett upp.
Sveriges statsmakt försvarar hellre förtryckande traditioner i mångkulturens namn än kvinnor och barns rättigheter, sa författaren och ordförande för Kommittén för Försvaret av Kvinnors Rättigheter i Mellanöstern Azam Kamguian. Hur ser du på uttalandet?
- Att inget förtryck ska accepteras.
I Norsborg, Hjällbo, Rosengård och andra förorter har vi flera segregerade områden där oroligheter förekommit, ska också svenska politiker införa utegångsförbud vid varje upplopp eller vad ska de göra?
– Situationen är annorlunda i Frankrike. Det politiska systemet är annorlunda, de politiska protesterna är annorlunda, polisens roll är annorlunda – och framförallt är utanförskapet i förorten inte alls av samma omfattning hos oss som i Frankrike. Det bor miljontals människor i de områden som omfattas av den franska motsvarigheten till storstadssatsningen. Många områden är mer nerkörda än vad vi överhuvudtaget har motsvarighet till i Sverige. Arbetslösheten är tre gånger så hög i de franska storstadssatsningsområdena jämfört med svenska motsvarigheten. Det finns uppgifter om att närmare hälften av ungdomarna mellan 15 till 24 år inte studerar och var tredje invånare över 15 år "saknar kvalifikationer". Det här är av en omfattning vi inte känner igen här.
– Vad svenska politiker bör se till är att inte komma dit, vi är inte där i dag och vi ska inte komma dit.
Allt fler svenskar bor i storstadslänen. Samtidigt tappar glesbygden i befolkning, visar nya siffror från Statistiska Centralbyrån. Bör inte politikerna överväga denna faktor som en del av problemlösningen?
– Det är en viktig princip att individen bestämmer hur man vill leva och bo. Den enskilde måste själv ta ansvar för sina livsval. Grunden är att kunna försörja sig och kunna bygga ett bra liv i Sverige. För en del innebär det studier i en storstad, för andra snabbt in på snickerifabriken i Piteå. Politiker och myndigheter kan arbeta med förutsättningarna för de livsvalen.
Integration betyder också att man accepterar olikheter och att man inte tvingar folk att "först bli som oss", påtvingar majoritetssamhällets kulturer och värderingar, man behåller det som skiljer, säger Massoud Kamali. Håller du med?
– Självklart ska alla invånare i Sverige på egen hand kunna välja sitt sätt att leva, inom ramen för vad som lagligt och våra gemensamma demokratiska värderingar. Det är utgångspunkten för integrationspolitiken. Politiker och myndigheter kan bara ge förutsättningarna för de livsvalen.
Om segregationen
Tror du att de franska kravallerna kan inspirera ungar som bor i de segregerade och fattiga förorterna med stora sociala problem som arbetslöshet och utanförskap?
- Nej, men vi ska ta alla former av utanförskap på största allvar.
Invånare är inte längre medborgare, utan ett ordningsproblem som måste lösas, säger professor i kriminologi Jerzy Sarnecki. Brukar ni också tänka så?
- Nej.
Enligt en rapport från OECD, Integreringen av invandrare i det svenska samhället har missgynnats av att de tvingas flytta till orter med många bostäder men få jobb. Ska politikerna följa boendeplaner eller integrationspolitiken?
– Detta var en effekt av hur flyktingar togs emot i slutet av 80-talet och är väl känt, Integrationsverket har pekat på detta i flera rapporter. Det speglar hur vi i Sverige såg på mottagningen under flera decennier och kan vara en av förklaringarna till bristande arbetsmarknadsintegration för de invandrade som kom under den tiden. Men detta sätt att bosätta har inte gällt på 10-talet år.
– Arbete och möjligheterna till att i framtiden försörja sig i Sverige måste vara utgångspunkten för all mottagning. Men människor är inte lika i sina ambitioner eller vad de vill jobba med. Det finns arbetsmarknad på alla orter. Att tas emot i en kommun är inte heller detsamma som att man behöver bo där hela livet.
– Det låter banalt, men tål att påminnas om, att koncentration av utrikes födda i ett område handlar lika mycket om koncentration av inrikes födda i ett annat, det är det som är etnisk segregation. Många segregerade områden, såsom Täby, Danderyd, Kungsbacka, i närheten av storstäderna skulle behöva öppna för invandrade.
Nalin Pekgul, ordförande i socialdemokratiska kvinnoförbundet, flyttar från Tensta av rädsla för våld och tilltagande islamisering. Är det inte ett tecken på att man snabbt behöver förbättra situationen?
- Jo, det är ett tecken på att situationen behöver förbättras.
"Förutsättningarna att göra Bergsjön till en normal stadsdel är nästan hopplösa", sade Göteborgs starke man Göran Johansson (s) för några år sedan och vad anser du?
– Jag tror varken att det finns ”normala” eller ”hopplösa” stadsdelar. Jag tror enbart att det finns människor med förhoppningar om sitt liv här i landet.
Utanförskapet i svenska förorter är en social bomb. Den är extra farlig i kombination med de radikala islamistiska grupper som trängt in i föreningsliv och lokalsamhälle, skriver DN 14 november, 2005. Hur ser du på detta påstående?
– Det är svårt att säga något om svepande påståenden om ”radikala islamistiska grupper”, men alla människor har drömmar och förhoppningar om sitt liv. Ambitionen måste vara att hitta de svaren i det här samhället - med hopp om sin framtid med arbete, boende och familj. Hittar man inte svaren finns alltid risken att människor söker sig till antingen populism eller extremism.
Andelen som vill stänga Sveriges gränser för invandring har ökat med tio procentenheter, visar en ny studie från Integrationsverket, vad ligger bakom ökningen?
– Det är något vi får undersöka vidare, i vår rapport nämns att diskussionen om invandring från EU, där det bland annat uttrycktes farhågor om ”social turism”, kan vara en förklaring. Men vad som är viktigast är att det fortfarande finns en majoritet som är för invandring och även i övrigt är det tydligt att befolkningen är positiv till mångfald och lika rättigheter för alla invånare. Det är det stödet som politiker och myndigheter behöver ta till vara.
Varför är det invandrarkravaller i Europa mycket mer än i USA?
– Situationen är helt annorlunda i USA med en lång historia som invandringsland, de flesta amerikaner tycker sig härstamma från invandrare, landet är stort med många olikheter. Europa är många små nationalstater och hela perspektivet är mer negativt.
Om diskrimineringen
"Det är rasism att beskylla vissa invandrargrupper för kvinno- och barnförtryck. Att sådant som hedersmord och hedersvåld bara är något som media har blåst upp, slår Masoud Kamali fast i sin utredningsrapport Bortom Vi och Dom. Hur ser du på detta?
– Bilden i media är att det bara är hos ”dom” det finns förtryck och hedersmord. Media har problem med att beskriva minoriteter och förorter på ett bra och nyanserat sätt. En anledning till det är att redaktionerna är etniskt homogena och kontakterna med minoriteter blir visserligen nyfiket, men på distans.
- Hedersbrott är kriminella handlingar och bör beskrivas som det.
Forskarna är överens om att invandrare har svårt att komma in på arbetsmarknaden på grund av den dolda rasismen, vad säger du?
– Integrationsverket har gått igenom forskningen om invandrare och arbetsmarknad, och kan konstatera att strukturell diskriminering är en viktig förklaring till att invandrade har svårt att komma i arbete och nå uppgifter som motsvarar kvalifikationsnivån. Det är en förklaring men inte den enda förklaringen.
Är vägen till en lyckad integration att man först bekämpar den strukturella/institutionella diskrimineringen i samhället?
– Det är för enkelt att tro att det finns någon första eller enda väg. För att förbättra integrationen krävs en rad åtgärder och stora insatser från enskilda, arbetsgivare, myndigheter etc. I de länder som skapat effektiva institutioner mot diskriminering, som USA, Kanada, Storbritannien är det en del av en bredare politik. Man har inte lyckats genom att bara ha ”antidiskrimineringspolitik”.
Hur stor är främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi i Sverige?
– Vår senaste rapport, Rasism och främlingsfientlighet i Sverige, visar att det enbart är någon procent som svarar främlingsfientligt på flera påståenden. Var fjärde svarar dock främlingsfientligt på något av de påståenden vi ställer. Det är således en ytterst liten andel, några procent, som har genuint främlingsfientlig attityd. En något högre andel kan potentiellt uttrycka sig främlingsfientligt. Men åter: majoriteten av befolkningen visar helt andra attityder och erfarenheter.
Vad beror det på att 8 av 10 svenskar anser att islam inte är förenlig med västvärlden?
– Inställningen är ett tecken på att det finns mycket funderingar, och ibland oro, hos oss alla och ett behov av diskussion. Siffrorna är allvarliga men kräver inte att vi rusar iväg och direkt trycker på någon alarmknapp. Resultatet visar att det behövs en mycket större och bredare diskussion om minoriteters villkor i samhället. Det är en uppmaning till att initiera och på allvar ta den dialogen.
|
