Integration är kärnan på Djurgården
– Kommunens ekonomi är bra och situationen i Linköping, är bättre, än vad man kan finna på riksnivå. Nu har kommunen inga lån och behöver inte spara för att betala tillbaka, som staten tvingas till, säger kommunalråd Gösta Gustavsson (c).
Som förste vice kommunstyrelseordförande, är Gösta Gustavsson medveten om de goda möjligheter som vår kommun har. Balansen mellan kostnader och intäkter, är grunden för den trygghet som präglar kommunens ekonomi.

Kommunalråd Gösta Gustavsson (c).
– Om man tar långsiktigt ansvar, måste man se till att, man har säkerhet och trygghet i sin ekonomi. Det har man gjort i Linköpings kommun.
Den höga arbetslösheten och ett stort utanförskap i flera distrikt, var en brist som Allians för Linköping tidigt märkt. Har Alliansen lyckats nu med sin vision om ett friare, tryggare, företagsammare och grönare Linköping?
– Arbetslösheten i Linköping och i hela Sverige, har minskat. Arbetsmarknadspolitiken är visserligen konjunkturberoende, men vi har också försökt hitta bättre metoder för att nya svenskar och arbetslösa snabbare får jobb. Vi ser nya människor som en viktig resurs på arbetsmarknaden och inte ett problem.
Om den internationella finanskrisen som håller på att lägga sin mörka skugga över Sveriges ekonomi, säger Gösta Gustavsson så här:
– Sverige är en del av ett banksystem som hänger ihop i hela världen. Vi kan inte vara isolerade. Vi måste ta vårt ansvar för det som händer i Sverige och i svenska bankar.
Det krävs en attityd förändring
Egenförsörjning är det viktigaste steget för varje invånare som vill bryta utanförskap och bli delaktig i det svenska samhället. Detta är ett komplicerat arbete som Allians för Sverige vill applicera.
– Mina partikamrater i Värnamo, har varit väldigt duktiga på att slussa nykomlingar in på arbetsmarknaden. Nästan alla invandrare som har hamnat där har ett arbete.
Men har ni lyckats här i Linköpings?
– Arbetet kräver attitydförändring inom olika områden för att genomsyra hela samhället. Det är viktigt att se till att de här människorna kommer in på arbetsmarknaden.
Majoriteten av invandrare som kommer hit nu är inte högutbildade. Bland dem finns bönder och lågutbildade personer. Hur tänker du hjälpa dem för att snabbt komma in i det svenska?
– Det finns ett stort behov inom olika typer av service. Det är viktigt att hjälpa de som jobbar i hantverksyrken med att bli egen företagare som kan anställa en eller två personer. Det finns massor av de här arbetena. De som har en bil och behöver hjälp att tvätta bilen, att städa bilen eller att polera bilen, är ett exempel på detta.
Men dagens program är bristfälligt och lider brist på vägledning i det nya, varför?
– Vi måste bli mycket bättre på att kunna hjälpa de som kommer hit att skapa kontakter.
Menar du att, systemet måste förbättras?
– Jag har varit kritisk mot näringslivskontorets arbete. Kontoret har i uppdrag att hjälpa till, men man pratar bara om högteknologi. Näringslivskontoret skulle kunna göra mycket mer, när det gäller vägledning och utbildning för invandrare.
Kommunens hemsida är bäst
Linköpings kommuns hemsida är nu den största kanalen för invånare som vill hitta kommunal information, enligt Centrum för Marknadsanalys AB (CMA) som nyligen har gjort undersökningen. Ett tecken på att våra kommunala folkvalda bör satsa mer för att kunna effektivisera sina egna informationskanaler.
– Ofta blir det jättedyrt att satsa på en egen kanal. Då blir frågan istället, hur mycket kan man få ut genom att köpa in en ruta i någon tidning, som Linköpings- Posten? Vi slipper själva att ta hand om hela tryckningen och distributionen.
Linköpings- Posten är en gratistidning. Varför ska kommunen satsa på den istället för att utveckla de kommunala kanaler som redan finns?
– Frågan gäller inte en gratis tidning, utan vilka grupper man vill nå och hur? Om man vill t.ex. nå svenska pensionärer, så är det Corren. Men om man vill nå studenterna i Linköping, så är det en student tidning eller nätet. Särskilt om man har en begränsad summa av pengar som ska användas.
Linköping som ett kraftfullt centrum
Nu planerar vår kommuns folkvalda för framtidens Linköping. Kommunen håller på att expandera och bli en kraftfull region. Det ligger en stor utmaning i projektet. Politikerna har startat en kreativ dialog med Linköpingsborna. Särskilt med de minoritetsgrupper som växer i Linköpings förorter.
– Vi försöker möta de behov och önskemål som finns i Linköping. Jag har haft kontakt med personer som vill bygga en moské, bara om de får tillgång till en tomt. Intresset gör att, när vi planerar i de nya områden, vi tar kontakt med de här personerna.
Förutom svenska muslimer i Linköping, finns också andra grupper som har intresse i den tänkbara stadsdelen på Djurgården. Om grupperna säger Gösta Gustavsson;
– Svenska kyrkan, Katolska kyrkan och Pingstkyrkan har också visat sitt intresse. Det finns grupperingar som tror att, det är intressant att bygga något där. Kommunen vill koppla ihop de här grupperingarna och säga att, kommunen inte bygger någonting, utan att vi gör en plan som möjliggör för byggnation.
Menar du att de som vill bygga på Djurgården måste göra det själva?
– Kommunen tar inte ansvar för att bygga, utan de som vill måste stå för kostnaderna. Vill de bygga ihop, så får de göra det. Vill de bygga något eget, så får de göra det också.
– Nu har vi gett i uppdrag att ta kontakt med de som har intresse. Vi vet att det finns olika muslimska grupper som nu har hyrt andra typer av lokaler. Är de intresserade av större lokaler i detta sammanhang, är de välkomna.
– I Linköping har vi en tradition, där det bara är medlemmarna själva som samlar in pengar, utan att låta andra länder att komma in med pengar, som är knutna till olika villkor.
Nu har kommunen all möjlighet att överbrygga motsättningar mellan svenskar och invandrare och bli en förebild i den svenska integrationspolitiken. Varför kommer inte drömmen att förverkligas på Djurgården?
– Det här är en del av vad vi försöker planera för, hur man förändrar i ett samhälle för att människor ska mötas. Vi vill väva in de här integrationsmöjligheterna, så att integration blir en del av ett nytt centrum i ett nytt område.
|