Invandrare är bra men duger inte i Sverige
I fyra europeiska länder drivs ett EU- projekt som kallas FILES, (Futureoriented implementation of local employment strategies). Aktörer från Östergötland i Sverige, Leipzig- Döbeln i Tyskland, Mechelen i Belgien och Västra Grekland, vill samverka för att hitta de metoder som ska underlätta mångfalden på arbetsmarknaden.
– Vårt projekt syftar till att undersöka, hur man fortare ska få flyktingar och invandrare att komma in på arbetsmarknaden, säger Lars- Åke Gustafson som har varit undersökningsledare i EU- projektet FILES och även utredare Christin Ericsson har hjälpt till i detta arbete.
Lars- Åke Gustafson har gjort flera intervjuer och deltagit i många konferenser. Utgångspunkten efter två år tyder på dålig mottagning av de flyktingar och invandrare som har bosatt sig i Linköpings kommun.
– Av de 275 flyktingar och invandrare som var bosatta i Linköping 2005 och 2006, har bara 34 personer mellan 20 och 65 år fått ett arbete, understryker undersökningsledaren.
Svenska föreställningen måste förbättras
Genom flera studier har Lars- Åke Gustafson lyckats visa de samverkande faktorer som motverkar ett snabbt tillträde på arbetsmarknaden. Känslan av meningsfulla sammanhang, begriplighet och hanterbarhet lånar han från Antonovskys forskning.
– Tidig kartläggning och kompetensvalidering fungerar dåligt, förklarar undersökningsledaren och tar en penna och skriver ner de tre orden. Genom att saker som händer kan begripas, hanteras och kännas meningsfulla, kan man lyckas skapa en känsla av sammanhang.
Den traditionella svenska föreställningen är en bromsande kraft som hindrar svenska integrationsarbeten. Vi måste kunna utveckla de principer som kan förbättra nya arbetsmetoder.
– Integration är ett stort och komplext fält. De som kommer från Bosnien, hade lättare att komma in i samhället än de som kommer från Turkiet, Iran eller Irak. En snickare från Polen kan komma hit på söndagskväll och börja jobba på måndagsmorgon. Men en snickare från Irak, måste gå två år och lära sig svenska innan han kan hålla en hammare igen.
– Vi tror att allt måste gå i en och samma ordning. En del lär sig på skolbänken och andra lär sig bättre genom att gå ut och prata med folk.
Synen på utländsk kompetens
– Nu har jag en svensk fru, en Volvo, en villa, en sommarstuga och försöker prata svenska. Men jag duger ändå inte. När blir jag svensk? Ni kan inte tro att jag ska kunna prata svenska lika bra som ni för att bli accepterad, säger en kille som undersökningsledare Lars – Åke Gustafson har intervjuat.
Om Linköpings kommun inte ska riskera att hamna i en ohållbar situation, måste nytillkomna flyktingar integreras snabbare än vad de gör idag. Detta var också en slutsats som står i slutrapporten för EU- projektet FILES.
– Den svenska normen betraktas alltid som den som gäller. Den svenska utbildningen är alltid bäst och den svenska arbetslivserfarenheten är också bäst. Normen är inpräntat i många olika personer på olika ställen som, företagsledare, politiker, t.o.m. folk som jobbar med flyktingar och invandrare.
Om denna etnocentrism, som dominerar hävdar Integrationsverket i sin undersökning att, det handlar om tron att svenska utbildningar och svensk arbetslivserfarenhet alltid är överlägsen.
– Så fort man har kommit någonstans, så talar man om för henne att, det är bra men, duger inte och det räcker inte. Du måste fortsätta med en kurs till eller göra något annat för att bli tillräckligt bra, förklarar Lars – Åke Gustafson.
Företag som förebild
Inträdet på den svenska arbetsmarknaden, skiljer sig markant mellan den privata och den offentliga sektorn. Såväl i Linköpings kommun som i övriga riket finns det behov av bemanningsföretag som skulle gynna flyktingarnas integration. Många företag och kommunala enheter har svårt att klara vissa äranden utan personer som kan andra språk och har utländsk bakgrund
Lars – Åke Gustafson citerar Siemens personalchef:
– I vårt företag måste man kunna engelska. Vi vill också så småningom att man ska lära sig svenska. Men man måste ha grundkompetensen. Är man civilingenjör och kommer hit och kan engelska, så får du söka arbete här. Har du dessutom, språk och kulturkompetens, då har du något extra.
– Världen har ju globaliseras. Förr sålde vi i Sverige bara sakar till Europa, idag säljer vi till hela världen, konstaterar undersökningsledare.
Flera kommuner har nu börjat satsa på den sociala och kulturella kompetens som präglar personer med invandrarbakgrund. Idag har intresse för att anställa personer med utländsk bakgrund i den privata sektorn växt fram, så varför vi ska inte kunna ha medarbetare i den offentliga sektorn som kommer från andra länder, säger en omsorgschef i slutrapporten.
Lars – Åke Gustafson citerar vidare:
– Personalen på hemtjänst i Lambohov säger att, man har så många äldre från olika kulturer. Så för oss har det blivit naturligt att även plocka in personal som kan prata andra språk och har andra kulturer som bakgrund.
För att kunna klara av sitt arbete och kunna vara deltagen i samhället, så räcker det med det dagliga språket, om man vill sänka de höga trösklarna på arbetsmarknaden.
– Många kommuner har lyckats att hitta de sociala banden. Har man mycket bönder i en liten kommun och får flyktingar som tänker jobba med jordbruk, så är svenska inte så viktigt ute på fältet. Utan med lite svenska kan man säkert klara sig.
Linköpings kommunala integrationspolitik
I brist på riktiga mötesplatser för nya relationer, har man skapat en tudelad bild som sorterar svenska medborgare i ”vi” och ”dom”.
– Egentligen skiljer sig inte integrationspolitiken i hela landet. Man har en låsning i att den svenska kulturen och den svenska utbildningen är bäst. Det finns inte något utrymme för den individ som vill påverka sin egen situation.
– I Sverige finns det en stark kritik mot de arbetsförmedlingar som jobbar med flyktingfrågor. Från arbetsförmedlingen finns de som tänker och säger att, det är ingen ide att komma hit förr än att du kan svenska. Men du har rätt att söka jobb från första dan du har fått uppehållstillstånd i Sverige. Det är en ekvation som inte går ihop, säger Lars - Åke Gustafson.
|
