Intervju

 Den ovanliga arbetslösheten förbryllar politikerna

”Det går bra för Sverige,” var rubriken på flesta ekonomiska analyser under det socialdemokratiska styret före valet 2006.  Ändå förlorade socialdemokraterna.
Ett år efter regeringsskiftet flaggar alliansen med samma slagord. Men trots att ekonomin är god biter sig långtidsarbetslösheten fast.

– Man vill ha förändring i varje val i förhoppning om att det kommer att bli bättre. I Sverige var det extra svårt att vinna valet efter tio år vid makten. Därför lyckades de borgerliga att göra valet ganska odramatiskt, säger kommunalråd Lars Stjärnkvist som var socialdemokraternas partisekreterare från 1999 till 2004.

Sverige har förändrats markant och dagens tillväxt ställer underliga krav på arbetsmarknaden. Vad som ligger bakom medborgarnas missnöje före valet och efteråt, är fortfarande en gåta som förbryllar politikern.
– Det är fortfarande svårt för oss att förklara resultatet. Men ännu svarare är det för alliansen att förklara, varför man så snabbt förlorat sitt förtroende.  Ett år efter valet visade sig förändringen större än vad man trodde. Framförallt för de som har svårt i samhället, uttrycker kommunalrådet.

Nu befinner sig Sverige mitt i en unik högkonjunktur, men ändå skapar inte tillväxten tillräcklig med nya jobb.
– Jag tror att detta var skälet till att vi förlorade valet. Det tog lång tid för politiker att inse att, det här var inte en vanlig arbetslöshet. Den arbetslöshet som vi har idag, den beror inte på konjunkturen och kan inte åtgärdas bara med den traditionella arbetsmarknadspolitiken och konjunkturpolitiken. Utan vi har en arbetslöshet som idag beror på andra sakar.

Ett nytt moderaterna 
– Vi socialdemokrater ska akta oss att kalla moderaterna för samma gamla högerparti som det har varit. Det nya moderatpartiet har förändrat sin syn på samhället och det är en framgång. Nu har de accepterat de sakar som vi socialdemokrater länge har hävdat. Moderaterna har rört sig i inriktning mot mitten i många frågor, förklarar Lars Stjärnkvist och tillägger:
– En del av moderaternas förändring är verklig. Det handlar inte bara om retoriken, utan Fredrik Reinfeldt är en annan moderat än sina företrädare.

Ett mångkulturellt samhälle
– När jag växte upp i Motala, så fanns ingen mörkhyad i Motala under 60-talet.  Nu har man vänner och arbetskamrater från hela världen, säger kommunalrådet.

Sverige har radikalt förändrats under de senaste två decennierna. Det krävs en sammanhållen strategi för integrationspolitiken, om man vill skapa de omständigheter som kan stärka utrikes födda personers konkurrenskraft på arbetsmarkanden

– Vi har diskriminering och förtryck, men ändå vill jag inte dra slutsatsen att vi skulle ha misslyckats. På kort tid har Sverige lyckats ombilda från ett religiöst och kulturellt land till ett mångkulturellt land, utan svåra motsättningar.

– Muslimer och kristna kan jobba sida vid sida i Sverige. Nu har man de som firar Ramadan och jag är med i deras högtider och jag besöker också Syrianska kyrkan och känner mig välkommen även där. Så kanske är det på arbetsmarknaden som det har gått sämst. 

Alla pratar om ett mångkulturellt Sverige. Men hur kan våra folkvalda skapa ett mångkulturellt samhälle om varje minoritet får statliga eller kommunala bidrag för att förstärka sin bakgrund?

– Jag tror att det går om man hittar den rätta balansen. I ett välfungerande samhälle, måste både svenskar och invandrare ha utrymme för att få odla och utveckla den kultur som man känner sig hemma i.

– Det oroar mig att skolan i Norrköping håller på att bli väldigt uppdelad. I skolan ska elever från olika områden mötas oavsett religion, etnisk bakgrund och ekonomisk ställning. Men så har vi inte i Norrköping idag. Vi har skolan, där det inte finns en enda elev med invandrarbakgrund och vi har skolan som har nästan bara invandrare. Det måste finnas mötesplatser. I flera skolor finns idag grupper som står helt utanför med sina egna organisationer och de möter inga andra.   

Flyktingpolitik är fortfarande det enda område som både socialdemokrater och moderaterna brukar vara eniga om. Detta påstående förvånade kommunalrådet.
– Jag måste faktiskt erkänna att jag inte har tänkt på detta sätt. Men jag är säker på att alla partier har försökt att hitta gemensamma åsikter. Man vet att, det här är ett område, där man måste anstränga sig extra, precis som utrikespolitik.

Främlingskänsla gror i segregationen
Segregation och utanförskap är två fenomen som expanderar i dagens integrationspolitik. Den höga tröskeln på arbetsmarknaden bör sänkas. Främlingskänsla föder dunkla och destruktiva tankar som gror i segregerade områden men vissnar i ljuset.
– Bostadssegregation beror delvis på de stora skillnader som finns mellan svenskar och invandrare. Arbetslösheten måste minskas för att påverka segregationen.

Jag pratar om det kommunala boendebolaget?
– Det kan finnas diskrimineringen där också. Om vi placerar invandrare i de områdena, där bara svenskar bor, så flyttar svenskarna. Jag tror att det kan finnas sådana människor. Samtidigt finns bland invandrare också, en önskan att få bo bland sina landsmän.
– Det finns en diskriminering på bostadsmarknaden som gör det svårt för invandrare. När det blir en ledig lägenhet, så går den aldrig till en invandrare, men det är ju oerhört svårt att bevisa det. 
Det finns kommuner som har stora möjligheter för att undvika segregation och utanförskap, men ändå gör de inte något, varför?
– Jag tror att diskrimineringen är den allra vanligaste i bostadsområdena. Många som vill flytta till andra områden får inte det. Därför att man helt enkelt inte är svensk.

Håller du med dom som säger att, svenska politiker har andra prioriteter än integration och mångfaldsfrågor. De vågar inte ta radikala åtgärder mot segregation och utanförskap?
– Jo, jag håller med. Det finns fortfarande en väldig försiktighet i de här frågorna. Det finns en rädsla att kunna utmana en kraft i samhället som man inte tror sig kunna rå på.
– Jag är uppväxt med bostadspolitik och skolpolitik sedan jag föddes. Men jag var tio år när jag mötte min första invandrare. Jag var tjugo år när jag började förstå.  Oj, vad Sverige har förändrats. Så jag kan förstå att de här frågorna inte sitter lika djupt. Skillnaden mellan pojkar och flickor upptäckte jag i sandlådan. Och skillnaden i villkor mellan svenskar och invandrare upptäckte jag på universitetet eller i riksdagen kompletterade han och skrattande. 

Majoriteten av integrationsföreträdare, särskilt i allianspartier kommer från socialdemokratiska partiet. Är det något fel i individens förmåga eller någon mekanisk defekt i partisystemet som är orsaken?
– När man kommer till ett nytt land, så är man lite flitigare politisk. Det tar en stund innan man hittar sitt parti. En del går till andra partier, därför att invandrare inte är riktigt säkra på vad partierna står för. Sedan finns inom politiken samma typ av diskriminering och samma typ av fördomar som det finns inom andra samhällsområden. Vi är ett stort parti och därför är det naturligt att flera söker sig till oss.

Oschana Nissan

Intervju arkiv