Flyktingpolitiken har havererat
– Under de senaste femtio åren har Sveriges folksammansättning förändrats radikalt. Det gamla Sverige är nu borta. Man kan inte vrida tiden tillbaka. Om man bara vill se det gamla, så har man ett problem och inte vill se förändringen som en styrka, säger Abdullahi Aress som 2002 blev analyschef på integrationsverket och ansvarig för analysarbetet på integrationsverket.
I nio år har Integrationsverket förmedlat kunskap om hur integration ska främjas i Sverige. Nu efter ett beslut från riksdagen har Integrationsverket lagts ned sedan andra juli, 2007.
– Beslutet är politiskt och är mållöst. Om man ska lägga ned verket, måste man ha bättre alternativ. Forskaren Abdullahi Aress misstänker att Migrationsverket i samarbete med länsstyrelserna inte kan omdana dagens bristfälliga introduktionsprocess till det bättre.
– Flyktingpolitiken i Sverige har redan havererat. Vi på verket klarade inte introduktionsprocessen. Troligen kommer dagens flyktingström att kräva ännu större insatser.
– Kommunerna säger inte direkt till verket, att man inte vill ta emot flyktingar. Utan man säger att man har inga bostäder eller något liknande. Det finns kommuner, norrlandskommuner, som vill ta emot många invandrare, till skillnad från södra Sverige.
Utvärderingar har alltid visat att processen lider av byråkratiska lösningar. Och politikerna måste vidta radikala åtgärder. Men politikerna har alltid andra prioriteringar, förklarar forskaren.
– Utvärdering efter utvärdering visar på att, introduktionsprocessen har stora brister. Ärligt talat, politikerna skiter fullkomligt i introduktions politik och har andra prioriteringar. Introduktionspolitik för dem, är bara retorik.
Nutidens krav och villkor
Integrationspolitik är en process som bör bedrivas planmässig, för att anpassas till nutidens krav och villkor. Den praktiska delen i politiken har större effekter än de vackra ord som noggrant registreras på pappret.
– Integrationspolitik handlar om teoretiska och praktiska delar. Jag har märkt att England inte har bättre integrationspolitik än Sverige, men de kan ha bättre integrationspolitik i praktiken. Strukturen i den svenska integrationspolitiken har inte ändrats från 1997, trots de historiska ändringar som har skett.
I Sverige finns många som anser att språket är nyckeln till integrations gåtanslösning. Medan integrationsverkets utvärderingar har visat något annat.
– Jag har gått genom varenda forskning som finns i Sverige, där finns inte en enda forskning som säger att, språket är nyckeln till ett jobb. Det är bara skitsnack. Folk tror att, människor inte har arbete p.g.a. att invandrare bryter på det svenska språket, säger experten och skrattar.
Sverige som en fristad
Utanförskap och segregation är källan bakom de flesta internationella och etniska konflikter som brukar blossa upp i västvärlden. Om dessa dystra fenomen också kommer att inspirera svenska ungdomar som bor i de segregerade områdena i Linköping, kan inte uteslutas enligt Abdullahi Aress.
– De franska kravallerna var specifika. I Storbritannien hade också specifika omständigheter som ledde till uppror. Men man ser skillnader med Sverige. I Sverige är man väldigt tacksam och landet fungerar som en fristad för varje flykting.
– I mitt eget land som jag är född i och uppväxt under våra egna traditioner och mina rötter, vill makthavaren utrota mig. Här är jag inte rädd att bli fängslad eller att gå hem på kvällarna. Så trots allt finns Sverige i mitt hjärta.
Invandrarnas andra generation var också en fråga som diskuterades. Man brukar se eller läsa att, problemet i den svenska integrationspolitiken kommer att försvinna, när andra generationen växer upp i Sverige.
– De här barnen är svenska. De är inte födda i Algeriet, Marocko eller något annat land. De känner bara Sverige, trots att samhället inte bryr sig om och vill ha dem. Det är människligt att göra revolt. Om ungdomar med utländsk bakgrund upplever att, de inte tillhör svenska samhället, då går det inte att utesluta att utvecklingen kommer att sluta som i Frankrike eller i Storbritannien.
En ny religion växer i Sverige
En djup islamofobi dominerar i västvärlden, särskilt efter den elfte september 2001. Många tror att islam har svårt att etablera sig i västvärlden. Trots att islam är en av de tre monoteistiska religioner. Beroende på den politiska synen på islam i västvärlden.
– I Sverige finns muslimer. Men undersökningsresultat tyder på att, åtta av tio svenskar inte vill ha muslimska kvinnor som har schal på stan, i skolan eller på arbetet. När man kommer till sin egen inställning, så man inte vill ha någon moské här i Sverige. Du får bygga tio moskéer i Sverige, men inte i mitt område. Så i praktiken tillåter man inte moskén här.
– Jag själv är svensk och muslim. Så om svenskarna tycker att islam inte tillhör Sverige eller har en föreställning att islam inte finns i Sverige och Sverige är kristet, så tänker de på det Sverige som fanns för femtio år sedan. Men nu finns islam och muslimer här.
Konflikten mellan etniska aspekter och religion, tjänade som underlag för flera intervjufrågor. ”Den som håller oss samman är att vi alla är svenskar.” Sa imam Abd al Haqq Kielan ordförande i svenska Islamistiska Samfundet och tillade; så länge vi inte till fullo inser att vi faktiskt är svenskar kommer vi inte ta vårt ansvar hela vägen ut.
– I Sverige finns en intellektuell fråga, när de pratar om svenskhet. Man märker att svenskmedborgarskap är samma sak som svensk etnicitet. Jag kan omöjligt bli etnisk svensk. Problemet i Sverige har inte någon kombination med svenskheten, utan problemet ligger i synen på etniciteten. Därför blir det ett problem för nykomlingar, om imamen Abd al Haqq Kielan uttrycker sig på det här sättet.
– Även om jag har levt tio procent som en somalier, så har min somaliska kultur påverkat mig reellt, varken om jag vill eller inte. Många svenskar anser att min bakgrund är en belastning, men jag anser tvärtom att den förstärker min personlighet i Sverige.
På den europeiska kontinenten har man börjat fästa vikt vid behovet av importerade imamer och präster. I Frankrike t.ex. har politikerna enats om att utbilda de unga muslimer som är uppväxta i Frankrike och vill vara imamer där.
– Här i Sverige har vi behov av svenska imamer. De vet hur samhället fungerar och vilka problem som finns. Om man är en socialarbetare, vilket en imam, en biskop, eller en diakon är, så måste det finnas svenska imamer som kan vägleda i ett sekulariserat samhället.
– Jag och Andreas Carlgren som var min chef och nu är Miljöminister, tyckte att, man skulle ha en svensk institution, en högskola eller ett universitet, för att utbilda svenska muslimer att bli imamer, säger Abdullahi Aress.
|
