Intervju

Klimatförändringen måste tas på allvar

- Vi i rika världen som förbrukar mest, måste ta ansvaret det störst. Vi måste gå först eftersom vi slösar mest. Det är sorgligt med USA som inte har skrivit på Kyoto- avtalet, men det, är ingen ursäkt för oss att inte jobba med klimatfrågor. Vi måste på ett solidariskt sätt jobba över världen för att hejda klimatförändringen, säger Miljöpartiets gruppledare Annika Lillemets som nu bor på slätten i Vikingastad och saknar skogen, berget och vattnet där hon tidigare bodde i Kolmården.


Människans utsläpp av växthusgaser och människans ansvarslösa agerande på jordklotet, ligger bakom jordens uppvärmning. Ett allvarligt klimathot som kastar sin mörka skugga över vår framtid. Det visar IPCC: s fjärde rapport som publicerades den 2 februari 2007. (International conformity certification program).

- Vi behöver sluta bränna fossilbränsle som olja och kol som ändå tar slut.

Världens försök att lösa klimatfrågor med undantag av USA, med det enskilt största utsläppet (28 procent), är avgörande om vi överhuvudtaget skall kunna erbjuda bättre framtid för våra barn. Att se Al Gores film "En obekväm sanning" borde vara obligatoriskt för alla världsmedborgare, särskilt politiker i Vita Huset, om man har i avsikt att förbättra framtiden.

- Vi som har förstått Kyoto- avtalet, måste ändå fortsätta. USA kommer att vara med i slutändan. Man får inte glömma att t.ex. politiker i Kalifornien är jätteduktiga trots de hårda klimatkraven, understryker Miljöpartiets gruppledare, som blev aktiv i partiet efter valet 1998 och då blev ersättare i Barn- och ungdomsnämnden.

EU vill minska utsläppen
Miljöhandlingsprogrammet lägger fast vilka mål som EU ska prioritera i sin miljöpolitik. I det finns prioriteringar för EU: s miljöpolitik fram till 2020.
Bland EU- medlemmar finns också motstånd mot EU-kommissionens ordförande som vill minska utsläppen av växthusgaser i EU med 20 procent fram till 2020.
Bilindustrin i Tyskland och jordbruket i Frankrike t.ex. vill inte sänka sina utsläpp.
- Det är ett stort problem att en stor industri som bilindustrin har en så stor lobby. Vi i Sverige och även i Linköping måste ta vårt ansvar och börja exportera biogasteknik i framtiden, säger Annika Lillemets som har studerat till civilingenjör på Linköpings tekniska högskola. Nu sitter hon i Stadshuset för Miljöpartiet och kompletterar en halvfärdig master utbildning på tema vatten. Avhandlingen handlar om global miljö och försörjningsfrågor.

Miljöpartiet som eget självständigt oppositionsparti
För att miljöfrågan ska fungera bra, behöver kommunens folkvalda vara väl insatta i frågan. Nu, efter årsskiftet har Miljöpartiet valt att vara sin egen för att kunna välja sin samarbetspartner.
- Vi är ju alldeles fristående nu och är eget självständigt oppositionsparti. Vi kan samarbeta i alla möjliga frågor. Vi samarbetar såväl med alliansen som med vilket parti som helst i kommunen. Det spelar ingen roll.

Knapphändig information om miljöpolitik hos den nya regeringen, är också inget som förvånar Miljöpartiets gruppledare.
- Nej, absolut inte, om man ser alliansen på riksnivån. Hittills har det varit väldigt dåligt. Frågan om biogaser och miljöteknik här i stan, är alla partier eniga om. Men med våra kunskaper är vi nästan ensamma i opposition både mot (s) och alliansen.
- Vi pratar med universitetsforskare och försöker underrätta oss om vad som händer. Vi samarbetar med alla som håller med vår filosofi. Vi samarbetar med alla möjliga organisationer som Svenska kyrka och universitet. Vi tar reda på vad de håller på med och diskuterar med dem, säger gruppledaren om samarbete med Linköpings universitet.

Integrationspolitik bör förbättras
Många tror med rätta att integrationspolitiken i västvärlden är redan anfrätt. Politiken har växt fram t.ex. i Europa som ett svar på saknaden av gemenskap och tillhörighet i det nutida samhället. Politikerna har ett stort ansvar att nyansera integrationspolitiken, om de har på avsikt att den ska hålla i längden.
- Jag tror att jag har läst kommunens integrationspolitik för länge sedan. Vi har extremt segregerade boendeområden här i Linköping. Det är viktigt att man blandar folkgrupper. Men framför allt att man får ett jobb.

Olikhet och bakgrund är tyvärr två elastiska tolkningar som ger underlag till misstro mot det
svenska integrationsarbeten i helhet.
- Man borde inte bekymra sig för var folk kommer ifrån som du själv sa förut, utan vad de kan egentligen. Det är klart att de som kommer hit ska lära sig prata svenska. Och det gör man kanske allra bäst, genom att jobba och träffa folk.

Vilka förslag har du då?
- Att pröva sociala nätverk eller ett kooperativt arbete som har varit framgångsrikt på andra håll. Folk faktiskt måste komma ut och jobba med lite hjälp, sedan tar de över och kan jobba i eget företag. I Södertälje t.ex. har man prövat och det har funkat bra. Ta vara på vad folk kan och hjälp dem för att komma igång.
- Anställ fler i kommunen. Vi tycker att man skulle anställa fler som tillhör någon minoritetsgrupp, om de har samma kvalifikationer.
- Att utlandsfödda inte får jobb, beror på att människan är lite rädd och att det är lättare att anställa någon som är lik en själv.

Bland invandrare finns alltid högre arbetslöshetssiffror, vad beror det på?
- Man anställer naturligtvis helst de som är väldigt lika en själv. Vår produktion har blivit extremt effektiv i Sverige. Man betalar för folk som är utanför, istället för att låta dem göra något nyttigt. Det är ingen naturlag att det ska vara så. Det är tyvärr något svårt att komma åt på lokal nivå, vi har försökt, vi har krävt höjd skatt för att anställa fler i kommunen. Det bästa är att man sköter frågan på riksnivå. Arbetslösheten är onödig.

Segmenteringen sker efter boendeform
- Det är viktigt att bygga blandat, när man bygger nya områden. Kanske är det viktigt också att uppmuntra folk att det går att bo t.ex. i Gnosjö. Det kan vara så enkelt att man talar om och säger till en nykomling; du kan få jobb där borta om du skulle bo där, säger Annika Lillemets som tror att politikerna också måste våga utnyttja Stångåstaden för att underlätta integrationspolitiken.

Miljöpartiets gruppledare är en av de få kommunala politiker som vågar komma med invändningar mot sitt eget parti. Särskilt om man pratar om de samverkande faktorer som fungerar som en grogrund för segregation.
- Jag tycker inte om religiösa skolor. Mitt parti tycker om dem. Men vi på den kommunala nivån tycker att det är en dålig idé och att den skapar segregation. Vi tror att det är bra att man blandar folk oavsett var man kommer ifrån eller vilken religion man har, understryker Miljöpartiets gruppledare som själv räknades som en person med utländsk härkomst, men inte nu längre.
- Som en fyraåring kom min mamma från Estland till Sverige 1944. Folk flydde under andra världskriget och nu flyr folk under andra krig. Tyvärr har man inte skapat något framsteg. Jag är lite allergisk mot sådana fördomar.

Oschana Nissan

Intervju arkiv