070120

 

Hanna Grylin vill göra ungdomarnas röst hörd

Hennes ögon lyser av livskraft, samtidigt som hon berättar om sin förflyttning från Gävle till Linköping för ett och ett halvår sedan. Under 2007, kommer det nya ungdomsombudet Hanna Grylin att göra sitt bästa för att hjälpa och förbättra tillvaron för unga i Linköping. Hon vill engagera flera ungdomar till ungdomsparlamentet (UP).
-
Jag vill engagera många ungdomar till UP. Jag går ut med information för att nå gymnasieskolor. Just den här veckan, har jag varit i fyra gymnasieskolor. Nu ska vi också försöka att dra igång en Miljögrupp, säger det nya ungdomsombudet i Linköping Hanna Grylin under en intervju med integrationsbladet i ett vindskontor i Stadshuset.


Ungdomsombuden Knutte Gudjonsson och Hanna Grylin

Sedan snart sex år tillbaka har ungdomsparlamentet funnits i Linköping. Idag har ungdomsparlamentet lyckats att tvinga folkvalda på Stadshuset att lyssna mer på deras röst och önskemål.
-
Vi har lyckats att påverka till en viss del. Vi har skapat bra kontakt med några nämnder, som kultur och fritid, där brukar vi fråga hur vi ska lösa det praktiska, säger ungdomsombudet som efter andra året på en teaterlinje i Gävle, flyttade hon till Dublin, där hon arbetade som aupair i ett år.

För att göra ungdomarnas röster mer hörda, sitter ungdomsombuden Hanna Grylin och Knutte Gudjonsson i Stadshuset. Tillsammans har de beställt flera anslagstavlor som ska sättas upp på skolor och i stan. En insats som prioriterades av båda.

Om rekryteringen
Ungdomsombuden fäster en stor vikt vid rekryteringsfrågan. Sedan årsskifte har Hanna Grylin besökt fem gymnasieskolor för att vidga sina vyer. Hon bjuder alla intresserade ungdomar oavsett bakgrund eller nationalitet till ett nytt möte.

- Idag var jag på Berzelius skolan och pratade med några elever från andra länder. De var intresserade av att komma på ett möte för ungdomsparlamentet i stadshuskällaren.

Vid startskottet för UP, fanns det med flera ungdomar med utländskbakgrund. Idag finns inga av dem kvar. Man kan fråga sig, varför.

- Ja, det är en bra fråga. Jag fick ett mejl från en elev med invandrarbakgrund som vill komma och kontakta mig. Vi säger att om de är intresserade, så är alla välkomna till UP. Men vad som hände med de gamla ungdomar som var med från början, det vet jag inte.

  

Brist på ett flygblad
Förutom de anslagstavlor som ska sättas upp, har inte UP någon särskild tidning eller något flygblad för att sprida sin information. Detta är en stor brist som måste åtgärdas på något sätt, om politikerna vill fördjupa tanken bland ungdomar i gymnasieskolor.

- UP har inte kommit i gång med sitt arbete och frågan om en tidning är delvis en ekonomisk fråga. Men är det någon ungdom som kommer till mig och säger, vi vill jätte gärna dra i gång en tidning, då är han/hon mer än välkomna. Jag kommer att försöka och hjälpa till så gott som det går för att driva igenom. Jag tycker också att tidningen saknas, understryker ungdomsombudet.
Men hur brukar UP tillkännage sina nyheter då?
– Vi på UP brukar träffas en gång varannan vecka i Stadshuset. Vi pratar om vad som står på UP agenda, när vi besöker gymnasieskolorna. Den står också på vår hemsida, säger Hanna Grylin. 

Knutte Gudjonsson som har ett halvår kvar som ungdomsombud, med längre erfarenhet vill fördjupa arbete i flera fält. Inför valet 2006, gick ungdomarna ute och gjorde intervjuer med alla kommunalråden och Knutte Gudjonsson spelade in intervjuerna och som finns i UP: s arkiv.

- Absolut och vi skulle jätte gärna vara med, säger tillsammans både ungdomsombud Hanna Grylin och Knutte Gudjonsson, som svar på frågan om de vill vara med integrationsbladets redaktionskommitté som tidningen håller på att etablera.



Oschana Nissan