Intervju

För ett mångkulturellt centrum i Linköping

Strax efter regeringens proposition om minoritetspolitiken, har Linköpings kommun börjat arbeta med några handlingsplaner för de lokala minoriteter som har etablerat sig i Linköping.
Kontakten med den romska resandegruppen, inrättades redan 2003. Motivet bakom kontakten kunde aldrig förverkligas, p.g.a. att antalet romer inte är tillräcklig stort i Linköping. Alternativet blev ett mångkulturellt center, där ett samarbete med övriga minoritetsgrupper och andra kulturbärare blev önskvärt. Tanken är att centrumet skulle stimulera den mångkulturella mångfalden som präglar vår stad.
- Kommittén för demokrati, trygghet och mångfald i Linköping, har inrättad en "bevakningsgrupp" för integration och mångfald i kommunen. Gruppen består av Claes Strömberg (m) och mig. Den enda representant som vi träffat flera gånger hade en ide om ett romskt kulturcentrum i Linköping i likhet med romska kulturcentra på andra håll i Sverige, säger Almaz Abdulla (s).

- Underlaget för ett romskt kulturcentrum var för litet. Med tanke på att bevakningsgruppsområde är integration och mångfald så tyckte vi att idén skall vidgas så att den ska omfatta andra befintliga minoriteter och även andra invandrargrupper. Då började vi arbetet för ett eventuellt mångkulturellt centrum (MKC), i Linköping. Kontakt med andra minoriteter och invandrarföreningar har tagits, idén har presenterats, flera möten har hållits och alla deltagare är positiva till idén,

Behov av en arbetsgrupp
Tanken om ett mångkulturellt centrum i Linköping, blev aktuell efter det förslag som presenterades av Birger Rosengren i augusti 2005.
- Jag vill ha ett MKC, där representanter ska samlas från olika minoriteter i Linköping. Ett romskt kulturcentrum, tillsammans med övriga nationella minoriteter som också skulle ha sin plats. Ambitionen för RAG har varit att öka de romska ungdomarnas delaktighet i samhällsfrågor, stimulera till utbildning, särskilt bland flickor samt att den kulturella särarten bibehållas över generationsgränserna, skrev Birger Rosengren som representant för en romsk grupp i Linköping.
Under lång tid har Linköpings kommun gjort viktiga insatser för att ge skydd för etniska, språkliga och religiösa minoriteter. De kommunala förmånerna ligger idag som den främsta drivkraften bakom ca 43 invandrarföreningar som numera finns i Linköping.
- Jag tycker att det fanns för lite underlag för att skapa ett mångkulturellt centrum för romerna. I Linköping finns andra grupper av romer förutom den del som Birger Rosengren representerar. Bland samerna har vi också plockat en kvinna som vill samarbeta. Sedan har vi haft representanter från judar och sverigefinnar. Svenska tornedalingar har klart sagt att de inte är intresserade. Så underlaget är tunt. Därför tyckte jag att man skulle ha ett kulturcentrum, där även invandrarföreningar ingår. Alla kan samlas under ett och samma tak, underströk Almaz Abdulla som svar på frågan, varför ni också vill samla representanter från invandrarföreningar i centrumet?

I Linköping som andra storstäder har man behov av ett mångkulturellt centrum, men förslaget lider brist på viktiga resurser. Särskilt en lokal som har utrymme för åtskilliga aktiviteter. Ett förslag som integrationsbladet hade presenterat till våra folkvalda i kommunen redan 2002.
- Vi är inte klara med förslaget än och arbetet pågår fortfarande. De är intresserade av en lokal eller en byggnad, där kommunen står för hyran och andra utgifter. Jag fantiserar om en byggnad, där ska finnas ett antal rum som kontor för aktiva föreningar med tillgång till en stor lokal som man kan använda för föreläsningar, utställningar och fester, säger politikern Almaz Abdulla bestämt.
Hur ser våra politiker på ett mångkulturellt centrum i Linköping?
- Jag vet inte. Vi har väckt frågan och när man ser på ytan, så verkar de positiva. Men fortfarande finns inte något beslut. Jag själv tror och arbetar för ett mångkulturellt centrum, där även invandrarföreningar ingår.

En tjänsteman bevakar förslaget

Som samordnare för LiBrå rekryterades även Gunilla Hjulin för att komplettera bevakningsgrupps arbete. Sedan fem år har Gunilla Hjulin som tjänsteman arbetat med bidrag till invandrarföreningar. Nu kämpar hon för att förverkliga ett mångkulturellt centrum i Linköping.

- Jag jobbade med svenskbidrag ett tag, så jag vet hur det gick till. Jag tycker att bidraget måste kopplas till verksamhet. Man kan ju säga att det här har kommunen behov av. Jag menar, ska vi ha integration och mångfald, då måste vi blanda oss med de andra, säger Gunilla Hjulin och adderar:
- Tanken var att etablera ett romskt kulturcentrum som Birger Rosengren önskade. Men mitt uppdrag var att arbeta med alla fem grupper, (Samer, Sverigefinnar, Tornedalingar, Romer och Judar). Det var en samhällsvinst att jobba med alla, säger Gunilla Hjulin.
Regeringen har missat att dra en tydlig gräns mellan de minoriteter som nyligen har kommit till Sverige och de som redan har bott och har rötter i Sverige.
- Det blir väldigt konstigt att alla romer som kom senare till Sverige, får samma rättigheter som samer får idag, när det gäller den nationella minoritetsstatusen. Trots att samer är de första svenskarna i landet. Och frågan är, var ska man dra gränser i den här nationella statusen? Där märker man att regeringen har missat i beskrivningen.
Om nya minoritetsroll i detta förslag säger Gunilla Hjulin:
- Jag själv tror på detta centrum, där har man möjlighet till åtskilda verksamheter. Man kan också erbjuda språkundervisning. Men hur man ska rekrytera, det måste man gå ut och leta efter.
Fick du klartecken från politikerna för att förverkliga förslaget?
- Nej, jag kan inte säga att vi har det. Vad som egentligen finns är bara ett förslag som man senare ska anta. Därför handlar det om att sy ihop någonting, så att man sedan får ja eller nej på förslaget.
Kommunen tjänar på ett tydligt underlag om integration och mångfald, men det finns ju inte, varför?
- Du vet att man är så rädd och säga att "du" ska göra på det här sättet.
Samordnaren för LiBrå vill överbrygga samhällsklyftorna.
- I en stor skola eller någonting i den stilen, ska man lägga ett mångkulturellt centrum. Huset har behov av personal som ska organisera det hela. Sedan kunde man ha musik, språkundervisning och allt. Då kommer man ifrån.
Är du optimist om förslaget?
- Jo, det är jag och frågan som du säger bör vara en valfråga, säger Gunilla skrattande.

Oschana Nissan

Intervju arkiv