Intervju

Vi bygger möjligheten till integration och mångfald

"Centerpartiets vision för Sverige är ett företagsamt, grönt, tryggt och öppet samhälle byggt underifrån. Sverige ska vara landet där var och en kan förverkliga sina egna drömmer, enskilt eller tillsammans med andra", står det i Centerpartiets valmanifest 2006.
- Fler jobb, inte minst för ungdomar, att underlätta för företagare att anställa, miljö, skola, vård och bättre omsorg, lovar de fyra borgerliga partierna i sitt första gemensamma valmanifest någonsin, säger kommunalråd Gösta Gustavsson (c) till integrationsbladet och tillägger:
- Alliansen har ju tytt visat en samlad bild av vad vi står för, om vi får makten. Ett tydligt alternativ till den regeringspolitik som finns. Regeringen har inget samlat program, så om man röster på socialdemokraterna, vet man inte om det är socialdemokrat, vänsterparti eller miljöparti som kommer att avgöra en viss fråga, säger kommunalråd Gösta Gustavsson ( c) till integrationsbladet.

Menar du att Alliansen är mer förenad om väljarfrågor än regeringen?
- Jo, alliansen har presenterat en samlad politik. Det hade vi inte gjort förut, men det är ju viktigt att visa vad vi står för, säger Gösta Gustavsson.
- Det kommer alltid att finnas detaljer, när man inte är överens om allt, säger Gösta Gustavssons ersättare, Muharrem Demirok.
Alla pratar om ett mångkulturellt Sverige, men få folkvalda vågar diskutera de problem som är förknippade med den misslyckade integrationspolitiken, varför?
- Frågan är väldigt svår och jag tror inte att det finns någon som har enkla lösningar på frågan. Sedan vänder sig Gösta Gustavsson till Muharrem och frågar om han har ett bättre svar.
- Jag tycker att ordet mångkultur är ett fult ord och måste byts med mångetnisk. Det ligger mycket i den svenska kulturen att vi har ett mellan mjölkens land. Man ska vara kompis med alla. Det finns inte något fel med kulturkrock och man måste våga ta upp frågan. Man talar väldigt mycket om olika kulturer och måste våga kritisera andras syn på saken. Men i Sverige, så har vi inte vågat tala om de här krockarna, utan vi låter allting gå sida vid sida. Jag tror att vi får sluta vara politiskt korrekta och ibland våga ta lite konflikter, även om det kan vara lite obehagligt, understryker Muharrem Demirok som är Centerpartiets tredje toppkandidat på listan till riksdagen.
Vad tyckte du som Centerpartiets gruppledare om Correns Sifo-undersökning som publicerades fredag den nionde juni 2006?
- Undersökningar är väldigt avvikande och stämmer inte alls lokalt med vårt resultat. För fyra år sedan, så hade vi sämre resultat i den här undersökningen. Undersökningar görs på ett litet urval och kommer aldrig att spegla vårt resultat i verkligheten, understryker Gösta Gustavsson.
Regeringen och stödpartierna behandlas betydligt mer ogynnsamt av medierna än den borgerliga alliansen, enligt den nya undersökningen, som omfattar perioden oktober 2004 till april 2006, skriver professor Kent Asp vid JMG i Göteborg, varför?
- Tidningar stödjer, framför allt på ledarsidan, de grupperingar som man vill stödja. Corren i Linköping t.ex. stödjer inte Centerpartiet på något sätt, därför att de har en liberal sfär. Men på nyhetssidorna är det lite annorlunda och där handlar det om vad man har att presentera. En förutsättning är att man har intressanta frågor, säger Gösta Gustavsson.

- Sverige är ju ett dåligt land, när det gäller konkurrensen på media sidan. Jämfört med de stora europeiska länderna. Det finns städer som liknar Linköping, men de har kanske två eller tre dagstidningar. Nu har vi två dagstidningar i Linköping. Corren har jo någon slags dominans i Linköping och det blir svårt för andra att komma in. I det här sammanhanget, så tycker vi att det är viktigt med mångfalden. Det är viktigt att man har flera tidningar, flera TV och Radio kanaler, säger centerpartisten Muharrem Demirok.
Tror du på den senaste Integrationsbarometer som visar att, åtta av tio svenskar anser helt eller delvis att det är bra för Sverige att människor från olika kulturer blandas med varandra?
- Det är väldigt viktigt för oss politiker att skapa förutsättningar för en blandning av bakgrunder och traditioner. Vi har ett politiskt uppdrag för att tänka i bostadsområden som möjliggör en bra blandning, utan att behöva tvinga folk att flytta, säger Gösta Gustavsson.
Hur ser du på Linköpings mångfald och integrationspolitik?
- Integration bör inte komma efterhand och rätta till. Nu när vi bygger samhället, så bygger vi in möjligheten till integration och mångfald. I de områden som man byggde på 60-70- talet, där man byggde villaområde för sig och hyresområde för sig. Man har skapat förutsättningar för segregering. Man måste jobba för att förändra de här områdena, säger kommunalrådet.
Trots Stångåstaden och flera tunga industriella företag som finns i Linköping lyckas inte folkvalda att förverkliga sitt mål om en riktig integrationspolitik, där Linköping blir förebild, varför?
- Vi har väldigt bra förutsättningar i Linköping för att skapa ett riktigt integrationsprogram. Men det hänger mycket på regeringspolitiken, säger Centerpartisten Muharrem Demirok.

- Vi ska inte tvinga människor att bosätta sig på ett visst ställe. Stångåstaden har 15 till 20 tusen boende av de 70 tusen familjer som bor i Stångåstaden. Boföretaget har enormt stora volymer bostäder på en tre fyra boställen. Vi måste se till att få en blandning i alla områden.
- Vi ska ge möjlighet till olika typer av boende. Stångåstaden kan inte lösa integrationsproblemen, genom att blanda i de femton tusen hyresbostäder. Nu när vi lägger ned Bergaskolan, så ställer vi ett krav på att, Berga inte bara ska ha några hyresbostäder. Utan det ska bli bostadsrätter också. I Linköping finns en politisk strid mellan oss politiker. Framförallt Moderaterna som tycker att marknaden ska bestämma hur det ska bli. Då får man bara bostadsrätter och inte en enda hyresrätt t.ex. på garnisonsområdet, där NCC har köpt och ska bygga bostäder. Centerpartiet säger, nej. Det måste bli mångfald och blandning, säger Gösta.
Fattigdom syns inte i munnen men väl i hudfärg, hårfärg, kultur, modersmål eller var man bor. Frågan är hur mycket stigmatiserande är detta fenomen?
- Det är väldigt tydligt, jo längre bort från Sverige man kommer ifrån, desto längre bort från arbetsmarknaden man hamnar. Vi pratar väldigt mycket om integration, men vi pratar väldigt lite om diskriminering i Sverige. Det är de som diskriminerar som ska straffas. Men idag är det tvärtom, det är de som blir diskriminerade, som råkar mest illa ut, förklarar Muharrem Demirok.
Den symboliska representationen leder oftast till segregering av personer med invandrarbakgrund inom det politiska fältet, vad beror det på?
- Det är inte någon slump att integrationspolitiker i alla partier talar med brytning. Men så många ekonomiska politiker som talar med en brytning, finns inte. Vi måste få bort den här symboliken. Politiker med invandrarbakgrund kan inte bara hålla på med invandrarfrågor. Utan de måste hålla på med alla frågor, säger Muharrem Demirok.

- Som kommun är det viktigt att se till att vi anställer personer med olika bakgrunder. På teknik och sambyggnadsområdet, har vi ett par arkitekter med invandrarbakgrund, adderar Gösta Gustavsson.

Muharrem Demirok Centerpartiets tredje toppkandidat på listan till riksdagen.

Arbetslösheten bland invandrare är högre än svenskar, vilka förslag har Centerpartiet för att minska den?
- Det handlar inte bara om att minska arbetslösheten bland invandrare. Här går en tydlig skiljelinje mellan alliansen och vänsterblocket. Massoud kamali la ett förslag om att man ska ge invandrare ett företräde till jobb. Där pratar han också om positiv särbehandling och positiva säråtgärder. Ett helt tokigt förslag som kommer att bygga på de här olikheterna. På 70-80-talet var inte integration något problem, därför att det fans jobb. Min pappa hade tre jobb. Så vi måste se till att det blir billigare och enklare att anställa folk, förklarar Muharrem Demirok.
Den icke konfessionella förskolan tillhör de viktigaste medlen vi har för att motverka segregation och följa demokratiska värderingar. Vad säger du om denna patentmetod?
- I Sverige är kristna i majoritet, därför går inte det att hålla bort vissa sakar, bara för att alla ska få lika grund. Vi måste se till att skolan inte blir, en indoktrineringsmaskiner, säger Muharrem Demirok.
- Vi får inte tillåta en skola att skapa vissa grupperingar som grund för segregation, kompletterar Gösta Gustavsson.
Är det rätt att fortsätta ge statliga eller kommunalbidrag till religiösa skolor?
- Självklart, men de måste också uppfylla de reglar som gäller. Skolverket är väldigt tydligt på vilka regler som gäller, säger Gösta Gustavsson.
Föräldrarnas isolering i de segregerade områdena och rädsla för de svenska värderingarna skapar goda förutsättningar för de religionsbundna förskolornas expansion. Hur ser Centerpartiet på detta problem?
- Jag ser inte något problem i Linköping. Övervakande myndigheter, särskilt skolverket i det här fallet, är väldigt tydligt om de krav som gäller. En djupare översyn och mer möjlighet att kontrollera de här frågorna, behövs. Det är också bra att man har rätt och välja i olika typ av inriktningar, där det inte handlar om den religiösa inriktningen som finns utan olika pedagogiker eller olika syn på uppfostran, säger Gösta Gustavsson.
Könsstympade flickor får lida i det tysta när ingen har ansvar för frågan, skriver Socialstyrelsens utredare den 26 maj 2006 i DN. Vilka förslag har du som en folkvald för att hjälpa dem?
- Könsstympning är en jättesvår fråga. Nu har Nyamko Sabuni från Folkpartiet lagt ett förslag, om att alla tjejer som går i högstadiet, ska kontrolleras. Och Mauricio Rojas, säger, nej, man ska inte kontrollera alla flickor, utan bara flickor från vissa länder. Och jag själv tycker att det är helt tokigt. Flickorna är de som hamnar i kläm mellan familjen och samhället. Så om vi kontrollerar dem, så kommer vi att isolera dem ännu mer. Men lösningen ligger i jobb. Föräldrarna har inget jobb och bor i ett bostadsområde, där 85 procent av invånare är arbetslösa. Man tycker att samhället har svikit och börjar lyssna på sina gamla värderingar. Här måste vi vara väldigt tydliga och säga att, det här accepterar vi inte och det är ett brott inte bara mot vår lag, utan ett brott mot den människliga rättigheten och barnkonventionen, understryker Muharrem Demirok.
- Man måste få möjligheter att förändra de här attityderna och sluta låsa in sig i sina egna lagar. När man flyttar till Sverige och får svenskt medborgarskap, så är det samhället som ska hjälpa till och tala om vilka lagar som gäller. Man måste acceptera de lagar och regler som finns i Sverige, kompletterar Gösta Gustavsson.
Varannan svensk vill inte se slöjan i skolor, vad betyder det?
- Slöjan har blivit en symbol för islamofobi. Många muslimska kvinnor upplever en diskriminering enligt integrationsverkets undersökning. Många tror att slöjan är ett uttryck för kvinnoförtryck och alla pekar på kvinnan med slöjan som ett problem. Trots att problemet ligger i den manliga struktur som tvingar henne till det här, yttrar Muharrem Demirok.
Rasismen i samhället kan komma att spela en stor roll i årets valrörelse genom att politikerna lockas till att peka ut invandrare som en problemgrupp. Det visar en ny rapport från regeringens utredning om makt, integration och strukturell diskriminering. Hur kommer partiet att hantera frågan?
- Nu har media mer möjlighet att lyfta upp frågan som ska spela stor roll eller tvärtom. Om ingen bryr sig om de här grupperna som stod på torget t.ex. och inte skriver något om det, så kommer det heller inte att spela någon roll, säger Gösta Gustavsson.
- Under sämre tider brukar de här grupperna komma fram. I dag har vi en massa arbetslöshet i Sverige, då kommer man att peka ut någon annan. Jag har inte något jobb, därför att invandrare har tagit mitt jobb. Men jag har aldrig, aldrig sett en svensk som blir sparkad och sedan har man istället anställt en afrikan eller någon från mellanöstern. Vårt problem ligger inte i att invandrare tar svenskarnas jobb, utan problemet ligger i att det inte skapas tillräckligt med jobb. Vi har föreslagit ett system med Green Card. Sverige behöver ungefär 90 tusen asylsökande som också är arbetskraftsinvandrare per år, säger Muharrem Demirok.
Men nu har vi redan som alliansen säger en miljon arbetslösa, så varför skapar ni inte jobb till dem?
- Vi får inte säga att vi har en miljon arbetslösa, det är inte så. Vi kan skapa mer jobb. Vi behöver fler invandrare för att inte stanna i den välfärdsnivå som vi har idag, svarar Muharrem Demirok.

Vad har ni som Centerpartister att säga till de minoriteter som finns i Linköping inför höstens val 2006?
- Skillnaden inom politiken finns. Man måste se vem som har haft makt i Sverige, vem som är ansvarig för integrationspolitiken och vem som är ansvarig för att förorterna ser ut som de gör. Och det är den regering som sitter. Jobb är den enda vägen till integration, resonerar vi. Så om man tror på vår politik, då måste man ställa socialdemokraterna och vänsterpartiet till ansvar och sluta rösta på dem, understryker Muharrem Demirok.

Oschana Nissan

Intervju arkiv