Intervju

Integration måste in i hela politiken

Han har språkförmåga att låta svaga röster ljuda högt på den politiska scenen. Han strävar för att minska glappet mellan de styrande och de styrda. Han vet också att den lokala integrationspolitiken har behov av dem som tror på dialog och inte de föråldrade strukturer som förhindrar vår kommun att klara sina främsta profilfrågor.
- Integrationspolitiken är som en byrålåda som man brukar plocka fram, när man ska åka till Skäggetorp, Berga eller Ryd. Vill man ha integration, måste integrationen in i hela politiken, precis som jämställdhet, säger Centerpartisten Muharrem Demirok i en specialintervju med Integrationsbladet.

Det är få politiker med invandrarbakgrund som deltar i den svenska politiken, varför?
- Invandrare väntar länge för att engagera sig i den svenska politiken. Man vill göra allt på en gång trots att den svenska politiken går väldigt sakta. Därför blir det väldigt svårt att påverka, säger Muharrem som är den första i släkten som pluggade på universitet.
Menar du att ni har svårt att integrera er i det svenska politiska systemet?
- Invandrare söker inte ett parti som passar dem, utan de söker efter en kanal som de kan påverka genom. Det finns ett system i den svenska politik som man måste följa, och inte hoppa över några steg. Många invandrare känner sig frustrerade, när de tvingas att följa de här stegen. Man blir som ett alibi, du får vara med på listorna och kommunfullmäktige, men man får inte vara med i beslutfattande organ.

- Många politiker med invandrarbakgrund som var högt upp på listorna, fick inga positioner efter valet. Det finns synliga och osynliga linjer som måste följas av varje politiker med invandrarbakgrund. De här osynliga linjerna blir som ett glastak för varje politiker med invandrarbakgrund. Man kan vara med men det går inte att komma upp.

Vad finns i Centerpartiets program som lockar mer?
- Jag själv tillhörde andra sidan, när jag växte upp. Pappa var väldigt engagerade i den turkiska kommunistiska rörelsen. Jag tyckte också att det var spännande. Men när jag skulle hitta mitt eget parti, så blev det friheten att bestämma över mig själv. Det blev ett test för mig när jag gick med Centerpartiet. Är det bara ord eller kan man vara med och påverka på riktigt också? Och det visar sig nu, efter mindre än tre år, att det har gått väldigt fort.

Hur ser en svensk politiker på en politiker med invandrarbakgrund?
- Det beror mycket på politikern själv. Om jag bara pratar om integration och mångfaldsfrågor, då blir jag intressant när de här frågorna ska diskuteras. Det fick jag också höra i början, att den här personen ska bli var invandrarpolitiker. Han har de kunskaperna. Jo, jag har de kunskaperna, men jag vill inte driva svarskalle frågor. Jag är intresserad av miljö, skolan och alla frågor. Om jag visade ett intresse i andra frågor och har också kunskap i andra frågor, då bryter man sig löss från det här mönstret.

Vilka kriterier behövs för att man ska synas som en riktig politiker?
- Jag själv tycker inte om att vara tyst. Om jag känner någonting, då måste jag släppa ut det, även om det är kontroversiellt. Det har gjort att man har börjat lyssna mer på mig. Man behöver våga mer som en politiker med invandrarbakgrund.

Varför är valdeltagandet bland invandrare oroväckande lågt? Och hur kan man förbättra situationen?
- För det första, många partier syns där bara, när det är val. För det andra, finns det inga personer inom politiken som man direkt kan identifiera sig med. För det tredje, ska man sluta prata bara om integration, integration och integration, när man är i Skäggetorp. Man måste prata om jobb, miljö och andra viktiga frågor.
- Jag är född och uppvuxen i förort, därför kan jag förstå det här dillemmat. Jag vet hur det är att vara ungdom eller andra generations invandrare i Sverige. Då kan jag förklara vad jag vill göra för att den andra generationens invandrare kan förstå det. Så det gäller att ha personer inom politiken som man kan identifiera sig med.

Ny förlaga på integration och mångfald
I strävan efter ett rättvist och hållbart samhälle är det nödvändigt att inse att varje svensk medborgare är del av integrationsarbetet. Därför är förändringar nödvändiga överallt och vi måste samarbeta.
- Vi behöver mer sysselsättningen bland invandrare. Detta sker genom att ställa krav på de företag som kommunen handlar med, underströk Muharrem Demirok som för en liten stund sedan hade en träff med Linköpings kommuns personalchef och tillade:
- Vi pratade om kommunen som arbetsgivare. Kommunen har ett mål att man ska ha fler personer med utomnordisk bakgrund bland sin personal. Idag har vi nio procent. Men man kan se den siffran hur man vill. I många områden, är det mer än 9 %, och i andra områden, finns det inga alls. T.ex. cheferna med invandrarbakgrund i Linköping, är väldigt få. Vi pratade om hur vi ska få den här spridningen bland all personal i kommunen.

Men har vi behov av flera chefer med invandrarbakgrund inom kommun eller flera jobb åt arbetslösa med invandrarbakgrund?
- Det är en helt annan fråga. Vi behöver mer sysselsättningen bland invandrargrupper. Man måste se till att kommunen representerar alla medborgare inte bara på chefsnivåer.

Vad tycker Du om kommunens mångfald och integrationspolitik?
- Det finns ris och ros i kommunens politik. Vi måste skrota en hel del och ta in i den vanliga politiken. När man pratar generellt om politiken, då ska man ha ett perspektiv med mångfald också.
Är Sverige ett mångkulturellt eller ett monokulturellt samhälle som Lena Sawyer & Massoud Kamali skriver i Rapport, Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, som presenterades till regeringen den 11 april 2006?
- Med ett monokulturellt samhälle, menar man att det finns en kultur och alla andra kulturer får leva vid sidan om tills de anpassar sig med kärnan. Detta är assimilation. Integrationen blir när alla kulturer kan leva vid sidan om och till slut kan smälta ihop, då blir det en ny kultur.

Men hur ska man bevara landets kultur, om varje minoritet försöker bevara sina egna seder och traditioner?
- Redan idag finns det inte en svensk kultur för hela landet. Traditionen i Skåne och i Norrland, är lika olika som för en Italienare och en Fransman. I Stockholm finns t.ex. en förortskultur, där jag och mina kompisar kallar varandra för invandrare. Där betyder invandrare inte att jag har kommit från Turkiet till Sverige, utan det betyder att jag är från förorten.

Hur kan man bromsa segregationen i Linköping?
- Det bror på vad man menar med segregation. Det finns inte något problem om många invandrare vill bo i ett område. Utan problemet ligger i att ingen invandrare får jobb. Så konsekvensen blir att alla som bor där, får en ekonomisk standard som är under genomsnittet. I Amerika är den ekonomiska standarden i Chinatown, högre än genomsnittet i hela landet. Men tittar man på förorterna i Sverige, då är den ekonomiska standarden nästan hälften. Det finns en diskriminering på alla nivåer i Sverige som gör att den här segregationen blir ett problem.

Jag pratar om den mentala segregationen, där varje nykomling föredrar att bo hos sina anhöriga, trots att risken att vara arbetslös är högre än andra delar av landet, varför?
- Jo, man måste visa vad integration handlar om. Den handlar om att samhället ska anpassa sig till hela befolkningen. Och vi kan inte sitta här och säga att du måste bli på ett visst annars måste du bo utanför. Samhället måste anpassa sig och inte individen till samhället.
Menar Du att samhället måste anpassa sig till individen och inte tvärtom?
- Jo, det finns vissa delar som man måste anpassa sig till, t.ex. våra lagar och bestämmelser som styr.
Men samhället styrs av just de svenska lagar som redan finns, så varje individ bör anpassa sig till dessa eller hur?
- Alltså generellt, våra lagar som finns i Sverige, är väldigt bra och väldigt neutrala. Trots att det finns vissa delar som man kanske vill diskutera. Vi har t.ex. lagen om skatten som inte är rasistisk eller diskriminerande, utan alla måste betala skatt.
- Det finns invandrargrupper som hamnar utanför ramen avsiktligt. Här finns t.ex. muslimska grupper som själva väljer att placera sig utanför ramen. Det är sådana grupper som vill vara där. De vill inte följa den där lagen. Men det är en väldigt marginell grupp som har en annan mentalitet. De har ett annat syfte att vara där. Och det är de som samhället inte ska anpassa sig till, eftersom de själva har placerat sig utanför ramen.
- När min pappa flyttade till Sverige, valde han att bo utanför den här ramen. Men det måste samhället anpassa sig till om han väljer att bo i en förort där det bor bara turkar, då ska inte samhället säga, nej tyvärr, då stänger vi av dig. Du får inte komma in i samhället. Det måste finnas information på Turkiska.

Men invandrare blir mycket mer segregerade, om varje Turk, Arab, Kurd eller Assyrisk får information bara på sitt språk?
- Jo, det kan vara så. Men om man går till Skäggetorp t.ex. så tror man att det är bara ett språk som talas. Trots att det finns säkert 100- tals språk som talas. Men om jag vill göra mig förstådd med dig, så måste det ske på svenska.

På vilket sätt kan våra kommunala politiker utveckla kommunens integrationspolitik?
- Det är väldigt svårt att formulera integrationspolitik bara lokalt. Så den viktigaste delen i integrationen är jobb och jobben går inte att skapas bara lokalt.
Med de resurser som finns i Linköping har politikerna all möjlighet att börja formulera en lyckad lokal integrationspolitik, så varför ska ni vänta på riksbeslut?
- Jo, jag håller helt med dig. Integrationen ska man jobba med lokalt. Här bor människor och det här ska man göra för dem. Politiken som kommer uppifrån, den stryper oss. T.ex. om Ericsson i Linköping har behov av arbetskraft och i Skäggetorp har vi 30 % arbetslösa, så fårvi inte säga till Ericsson; om ni lägger en del av eran produktion i Skäggetorp, så får ni inte betala någon skatt. Vi får inte göra det, därför att beslutet kommer uppifrån.
- Det måste vara ett krav att företagen måste jobba aktivt med mångfald. Inte skriva någon mångfaldspolicy som man ställer på hyllan, utan man måste jobba aktivt med den. Gör man inte det, då kan kommunen säga nej du bryter kontraktet.

Vad ligger bakom den höga arbetslösheten bland invandrare?
- Den här är en jättestor fråga. I Sverige har vi diskriminering och osynliga lagar som gäller. När det blir brist på jobb, så blir invandrare de första som drabbas. När man går som arbetslös, då börjar man se ett mönster efteråt. Ta t.ex. de invandrartäta förorterna, där man ser bara ett mönster, där får man som invandrare inrikta sig mot restauranger, städning, omsorg och inte andra jobb. Om jag säger till en av dem, om du läser ett år till, så kan du jobba på en bank. Nej, säger han/hon, ingen kommer att anställa mig på en bank ändå.

I de segregerade områdena har man märkt att flera vanliga personer plötsligt har förvandlats till radikala eller extremister, vad beror det på?
- Jag vet och jag har också märket fenomenet. Jag tror att när man kommer till ett nytt land, så söker man sin identitet. Religionen är den enda vägen till gemensamhet. När det råder hög arbetslöshet och man hittar ingen väg ut, då tappar man sin identitet. Jobb är det viktigaste för att få sin identitet. Så när man går till kyrkan eller moskén kommer man att hitta sin identitet och tala sitt eget språk. Moskén är ofta uppdelad, så att arabisktalande har en. Och där är den också uppdelad, Irakier har en och marockaner har sin egen o.s.v. När moskéerna kommer under marken, då är det lätt för människor som vill manipulera att ta över och kontrollera de här religiösa grupperna. Jag har sett moskéer i Stockholm, där man vet att imamen som leder moskén, är extremist. Men man har bara gett pengar utan att egentligen bry sig om.

FAKTA/ OM MUHARREM DEMIROK
Namn: Muharrem Demirok
Född: 1976 i Vårbygård i Stockholm.
Civilstånd: Sambo
Bor i: Berga
Sista bok som Du har läst: Dödsmässan
Ledstjärnan i livet: rättvisan
1998 flyttade Muharrem till Linköping för att studera stadsvetenskap på Linköpingsuniversitet.
Muharrem Demirok gick med CUF 2001, och är fortfarande engagerad som mentor i förbundet. November 2003 blev Muharrem ersättare i miljönämnden.

Oschana Nissan

Intervju arkiv